Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige under riksbyggmästaren och hans söner. Av Ingvar Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
emellertid genom den egenartade författning, som Sverige erhållit genom
Gustav Vasas testamente.
Till stöd för sin dynasti hade Gustav Vasa ej blott infört arvriket; han
hade även tänkt sig att befästa den genom att vid den regerande konungens
sida placera kungahusets övriga medlemmar som halvt självständiga
hjälpare. Hertig Johan hade sålunda från sin residensstad Åbo möjligheter att
driva en egen utrikespolitik. Men en av Erik XIV:s första regeringsåtgärder
var att genom Arboga artiklar 4r 1561 beröva brodern det mesta av hans
självständighet. Det personliga förhållandet mellan Erik och Johan var ej
gott, och Erik misstänkte, delvis med goda skäl, att brodern ej var att lita
på. Samtidigt som Erik ingrep i Ordensstaten och förmådde Reval och
kringliggande områden att sluta sig till Sverige (1561), drev Johan en
politik, som stod i oförenlig motsats mot den kungliga och syftade till att med
Polens hjälp utvidga hans finska välde med fasta punkter söder om de nya
svenska landvinningarna i Estland. Linjerna i hans och Eriks politik skuro
varandra, rent bokstavligt talat, och år 1563 blev det öppen brytning
mellan bröderna. Redan dessförinnan hade emellertid Eriks vittutseende
utrikespolitik komplicerat läget, och han hade fått flera fiender.
NORDISKA SJUÅRSKRIGET.
Samtidigt som han försökte få England eller Skottland som stöd för
sina planer — detta var nämligen den egentliga avsikten med hans
beryktade frierier till Elisabeth av England och Maria Stuart —, hade hans
baltiska politik oroat Danmark, som såg sig förekommet i Estland. Vidare:
då han tog Reval i sitt hägn, var det även hans avsikt att göra Sverige
till herre över handeln på Ryssland, och detta oroade i högsta grad Liibeck,
som ej ville finna sig i sådana krav. Härtill kom en brytning med Polen,
som var hans broders bundsförvant och vars konungs syster var förmäld
med hertig Johan. De olika delarna av Erik XIV:s storpolitiska planer
FOLDER VID DENNA SIDA. På detta dramatiska — men naturligtvis inte autentiska —
sätt har illustratören av den 1680 utgivna och av Peder Hansön Resen författade »Kong
Fredrichs den anden Kröni eke» tänkt sig det stora sjöslaget mellan danska och svenska
flottorna vid Öland 156A. Längst till vänster skymtar Öland, där den danske amiralen
landsatt »en hop av folket» för att bränna ner bondgårdarna, vid horisonten huvudparten
av de svenska skeppen på återtåg, till Stockholm, medan det svenska amiralsskeppet
»Makalös» (mitt i bilden) under Jakob Bagge in i det sista fortsätter kampen mot övermakten
av danska och lybska skepp; det ändade med att »Makalös», Östersjöns stoltaste skepp,
sprang i luften och gick i djupet, medan den tappre amiralen tillfångatogs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
