Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Religion, kyrka och skola. Av Hjalmar Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När Gustav Vasas fogdar krävde klockskatten
i Smdlandssocknarna och turen kom till
Bur-seryd, ville församlingen inte släppa till den
helgade tornklocka, som om söndagarna
kallade dem till gudstjänst och om
sommarkvällarna klämtade angelus över bygden.
Socknens ungdom tog saken i egna händer, gjorde
en insamling och friköpte så klockan från
kungens smältdeglar. Sedan dess kallas den
»ungdomsklockan» — berättar traditionen.
Klockan är ännu i bruk, vid unga
socken-bors begravning. — Teckning å
Kulturhistoriska museet, Lund.
egendom skulle indragas till kronan, a
Genom beslut på riksdagen i
Västerås, recessen och ordinantian,
och därpå byggande förordningar
och uppgörelser gjordes slut på
svenska kyrkans förbindelse med
påven, och i stället trädde kungen
in som kyrkans högste styresman.
Den svenska kyrkoprovinsen
utträdde faktiskt ur den romerska
kyrkan och omgestaltades till en
med svenska riket sammanfallande
nationalkyrka. Kyrkomännens
politiska, ekonomiska och rättsliga
särställning upphävdes väsentligen.
Däremot bibehölls grundstommen i
den gamla kyrkan i organisation,
sed och rätt; svenska kyrkan
förblev en biskopskyrka med
avsevärd självständighet i vården om
sina inre angelägenheter och
styrelsen av de enskilda stiften; och
hela anordningen med
prästerskapet och dess avlöning och med
kyrksocknens demokratiska
självbestämmanderätt genom sina
kyrkvärdar och sexmän fortlevde i det
hela orubbad. Om klostren sades
ej mer än att deras överflödiga
ilket i sak betydde, att hela munk-
väsendet på kort tid avvecklades och klostren (utom Vadstena) stängdes. I
den rent religiösa konflikten ville Gustav dock ännu hålla sig till en
försiktig mellanlinje. Om förändring i den katolska gudstjänsten sades intet,
och om den kristna läran bestämdes blott, att Guds ord skulle allestädes i
riket renligen predikat varda. Det innebar faktiskt en religiös tolerans i
Sverige för både katolsk och evangelisk tro, så långt de kunde stödja sig på
bibeln, vilken naturligtvis båda åberopade. Denna för tidens förhållanden
märkvärdiga tolerans kom i Sverige att bestå ända till århundradets slut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>