Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Religion, kyrka och skola. Av Hjalmar Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hället genom livstids bindande löften, vilket »är tvärt emot det Gnd bjudit
haver»; värst vore tiggareordnarna med deras snyltgästande, lättja och
sedefördärv: »så bäver Gud låtit plåga världen med dessa tiggarmunkar, såsom
han i Gamla testamentet plågade Egypten med paddor och gräshoppor»).
I en av sina förnämsta skrifter, »Om Guds ord och människors bud och
stadgar», kämpade Olaus särskilt för den kristnes inre frihet gentemot det
katolska kyrkotvånget (»vår själ är ett ädlare och högre ting än att någon
människa kan råda och bjuda över henne»), liksom han sökte lösgöra folket
från föreställningarna att man kunde skaffa sig förtjänst inför Gud genom
sådant som yttre iakttagande av särskilda heliga dagar och fastedagar,
vallfarter, helgon- och Mariadyrkan, radband, vigvatten, smörjningar och andra
ceremonier (»vilka nu så iakttagas att man med dem skall göra Gudi en
tjänst, vilket han dock ej befallt. Han vill att vi med våra gärningar skola
tjäna varandra inbördes»). Här möta vi också sådana äkta kärnord av
Olaus som t. ex.: »Det är människofunder att bygga kyrkor och kapell i
akt och mening att man ville bygga dem till tempel, i vilka Gud särskilt
skall bo. Men att bygga kyrkor och kapell för det allmänna bästas skull,
så att den kristna församlingen skall komma tillsammans i dem . . . det är
en gerning, som utgår av kärleken och då bygger man till gagn för
människor och icke för ‘Gud, ty . . . människor hava behof av hus i vilka de
kunna skylda sig för regn och snö. — Detsamma gäller och om
klockringning i akt och mening att det skall komma den till godo, som är död, att
man ringer efter honom. Den som lever rätt, för honom är ett gott rykte
den bästa klockan efter hans död; klockringning tjänar till intet annat än
att man därav skall veta, att någon är vorden död».
SVENSK PSALM OCH GUDSTJÄNST.
Olaus, vilken genom sin bibelöversättning grundade en ny epok i vår
andliga odlings historia och genom predikningar och skrifter kunde med
folklig enkelhet och profetisk kraft utnyttja bibelns skatter till sitt folks
religiösa och sedliga förnyelse, ägde ock något av skaldens gåva. Omkring
år 1528 utkom en liten anonym samling psalmer under titeln »Några
gudhelige wijsor, utdragne ur den Heliga skrift», av vilka blott ett fragment
möjligen finnes kvar, men om vars innehåll vi kunna göra oss en rätt tydlig
föreställning. Några av psalmerna äro översättningar från tyskan, några
torde vara original av Olaus själv. Hans diktning kännetecknas ofta av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
