Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Religion, kyrka och skola. Av Hjalmar Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Framsidan av altarbordet i svenska kyrkor var under medeltiden ofta täckt med
skulpterade skivor i trä eller metall (jfr bilden av Broddetorpsaltaret å sid. 74 i bd 2). Redan
under äldre medeltid förekom det emellertid, att dessa skivor ersattes av broderade eller
vävda textilier; detta blev med 1500-talet regel. Härovan ett sådant antependium i svart
vadmal, broderat med brokigt yllegarn. Kristus framträder i övre radens mitt omgiven av
evangelistsymbolerna, den nedre raden visar Gud Fader omgiven av Elias och Moses, Tron
och Hoppet. Svenskt arbete frän år 15S9. — Piteå landsförsamlings kyrka, Norrbotten.
formerna med kontroll över den enskildes liv genom enskild bikt (skrift)
eller angivelse och vid behov varning, avstängning från nattvarden (lilla
bannet) eller uteslutning från kyrklig gemenskap (stora bannet); till
dessa knöts en synlig botgöring i form av fullgörandet av en viss efter
syndens art graderad s. k. kyrkoplikt samt vid vissa fall offentlig
bekännelse (uppenbar skrift) och återupptagande i församlingen. För
reformatorerna, särskilt Olaus Petri, hade det varit angeläget alt så långt som
möjligt bevara denna kyrkotukts evangeliska karaktär genom betoningen att
det var sinnesändringen, på vilken syndaförlåtelsen hängde, och att
kyrko-plikten ålades blott som ett frivilligt åtagande för att även utvärtes visa
den syndandes inre botfärdighet. I det hela gick Lars’ kyrkoordning på
denna linje, varför den ock fick en påfallande mildhet gentemot de eljest
så stränga lagstadgandena från denna tid; den förbjöd kyrkan att utsträcka
kyrkoplikt till världsliga straff, som kunde gå på lekamen eller egendom;
plikten skulle väljas så »att den går tvärs emot synden, som bedriven är,
och förtrycker henne», alltså tjäna till hjälp och upprättelse — samma
princip som vi mött i Olaus’ Domareregler. Inflytandet från dessa märkes också
i föreskriften, att man vid kyrkotukts tillgripande skall se t ill sinnelaget och
omständigheterna och avgöra med förnuft, beskedlighet och trohet. På en
punkt hade den folkliga råheten tvingat Lars att gripa till hårdare medel;
vid särskilt fula brott må man låta ogärningsmannen stå naken framför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
