Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Religion, kyrka och skola. Av Hjalmar Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kyrkodörren och slita ris — ett ödesdigert moment vid ortodoxiens
kommande omgestaltning av kyrkotukten.
Men folkfostran skulle framför allt positivt främjas genom bättre
undervisning och bildning. Det icke minst betydelsefulla i 1571 års
Kyrkoordning var, att den innehöll vår äldsta fullständiga Skolordning, vilken också
blev bestämmande för vårt skolväsens utveckling. Denna skolordning är i
förhållande till andra samtida innehållsrik och märklig nog. I dragkampen
mellan borgardömet och kyrkan om skolan innebar skolordningen 1571
kyrkans seger. Den befäste den nära anknytningen mellan den evangeliska
kyrkan och skolan och fastställde den lärda latinskolan som Sveriges
härskande skolreform. Här lades för århundraden den humanistiska
grundvalen för undervisningen liksom för kyrkans maktställning över hela
bild-ningsväsendet. Den svenska lärda skolan blev visserligen i mycket en
gengångare av medeltida formalistisk bildning med latinplugget som
medelpunkt. I likhet med flertalet andra stadgar från de lutherska läroverkens
första tid talade den svenska skolordningen blott om 3—4-klassiga
läroverk. Varje klass torde ha krävt två eller flera år. Alla arbetade i ett
rum, och det fanns endast en fast anställd lärare, som vid behov
anlitades till hjälp. Arbetsdagen torde ha sträckt sig från 5 på morgonen
till 5 på eftermiddagen med 8 å 9 skoltimmar, därav 2 å 3 timmar till
latinläsning. Dagligen förekom undervisning i sång, särskilt liturgisk,
avsedd både för blivande präster och för hjälp åt församlingssången i
kyrkan.
Skolordningen kunde ej häva spänningen mellan humanismens
övervägande formella syfte att bilda latinska stilister och reformationens reella
syfte att fostra evangeliska kristna. Men den gav dock uttryck åt Luthers
folkliga syn på skolan genom maningen till allmän skolplikt och genom
anordningar, så att även fattigmans barn kunde hållas i skolan, liksom
denna på flera sätt gjordes till en hela folkets angelägenhet — ett moment
av ingripande betydelse även för den sociala utvecklingen i Sverige.
Stadgan förordade ock samtidens bästa läroböcker och tog även sikte på
lärjungarnas sedliga fostran och förädling. Om skolämnena och hela
anordningen i första hand avsågo att utbilda präster, medföljde dock en viss
allmänbildning, som kunde förbereda även för världsliga yrken. Då någon
förkunskap i det elementära behövdes som underlag för studiet i
latinskolan, kom denna också att stödja de ovan skildrade ansatserna till
folkskola genom präst- och klockareundervisning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
