Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Religion, kyrka och skola. Av Hjalmar Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPSALA MÖTES BESLUT.
Det har sagts, att det finns mycket få, om ens några paralleller till Uppsala möte i
mänsklighetens religiösa historia. För Sverige fick det en betydelse, som knappast kan
överskattas, såväl religiöst som politiskt. Beslutet — det undertecknades (i avskrifter) utom av
mötesdeltagarna av l,93i framstående personer ute i bygderna jämte borgmästare, råd och
menigheten i 36 städer — var de i en kritisk situation sammansvetsade ofrälse ståndens
välkomsthälsning till Sigismund, och det omöjliggjorde för all framtid den katolska
reaktionen i Sverige. — Efter original i Riksarkivet, Stockholm.
Vi Carl medh Gudhz nådhe Sveriges rikes arffurste hertigh till Sudermanland, Näricke och
Värmeland, och vi efterskrifne Sveriges rikes rådh, biseopar och menige prästerskap, som
nu här i Upsala till thette möthe hafve varidt församlade, göre vitterligit och uppenbarligen
bekenne så väl för oss närvarande som them the frånvarande äro, at efter som allom
nog-sampt kunnigt är hvadh tvist och oenighet som på näst förlidne år här uti vårt fädernes
land Sverige uti religions saker varidt hafver, therigenom myckin split och förargelse sigh
halver i månge motte förorsaket, och man både af exempel så väll som af förfarenheten
både uthi främmande land såsom eliest hafver förnummit ingen ting skadeligere vara uthi
något land och konungerike än tvist och oenighet och intet nyttigere och gagneligere eller
thett som mere förbinder hjerten tilsamman än sämje och enighet, och serdeles i
religionen; therföre på thett att sådana enighet motte och så väl här i riket uthi religionen
up-rättedt och förmeredt varda, som eliest i alla andre motto, och thett icke, annars hafver
kunnedt ske änn igenom ett christeligit, alment, fridt, inrikes möthe, efter som ifrå
apost-larnes tidh och allt seden hafver brukligit varidt; såsom och kong:e M. vår älskelige käre
her broder och alles vår nådig:e herre, christeligh och höglofligh i hughkommelse, alrede
för någre år seden och någodt för sitt christelige aflidende nådeligen sampttykte, att ett
sådant möthe skulle hollidt varda; är för then skull nu uthaf alles våres samdrächtige
åstundan och bevillielse beramadt blifvidt, att en sammankommelse af the förnämste
ständer här i riket högre och nidrigere, lärde och lekte, motte hollen blifve nu på närvarendes
år efter Christi börd 1593 på söndagen Esto mihi, som var then 25 februarii, här i Upsala
till att göra en förening uthi then christeliga läro, såsom och kyrkesäder, församblingenes
disciplin och laglige arehiebiseops och andre biseopars val medh flere nödige puneter, som
hafve syntz nyttige och rådelige vare; hvarföre och nu i the helige Trefaldighetz nampn på
för:ne dagh och tidh, näst en innerligh åkallan till Gudh then alzmächtigeste, efter en
gude-ligh, noga och flitigh öfvervägning af oss samptligen, frivilligen, onödgade och af
välbetänkt och berådt mode om thesse efterme puneter så endrächteligen förendt och beslutedt
är, som här efter fölier:
Först att vi alle vidh Gudz rene och saliggörende ord, hvilket i the helige propheters,
evangelisters och apostlars skrifvelser författadt är, samholleligen blifve vele och att i våre
församblingar skall lärdt, trodt och bekändt varda, att then helga skrift af then helga anda
sitt ursprung hafver och inneholler fulkomligen alt thett, som then christelige lärdom om
Gudh then alzvåldigeste och vår salighet sampt gode gärninger och dygder tillkommer, och
är en grund och stödh till en rätt christen tro och ett rättesnöre till att döma, åtskillia och
förekomma all tvist uthi religionen och ingen förklaring af andre behöfves, anten af the
helige fäder eller andre, som af egen godhtycke någodt ther tillsatt hafva, thett icke är
medh then helge schrift, eho the och helst vare kunne, alldenstund ingen menniskia
efter-latidt är att tyde Gudz ordh efter eget sinne, och theruthinnen skall ingen persons
anseende, höghet eller authoritet achtet eller gilledt varda, uthan then helga schrift allene, som
förbed är.
Thernäst bejake och vederkännes vi oss alldeles vele holle vidh the Apostoliske, Niceniske
och Athanasii symbola, såsom och vidh then äldste, rätte och oförrandrede Ausburgiske
confession, hvilken som af chur-, furster och städer blef öfverantvardet käijser Carl then
fempte på then store rikesdagh i Ausburg år efter Christi börd 1530; thesslikest vidh then
religion, som uthi saligh och höglofligh hos Gudi i åminnelse konung Gustaffs sidzste
rege-mentz och saligh erehiebiseop Lars Pelri Nericiani then äldres lifstidh både i lärdom och
kyrkesäder här i riket hollidt och igenom then präntede kyrkeordning i trycket uthgången
anno 72 är samptyckt och bejaket blifven. Men efter theruthinnen äre någre ceremonier
beholne, som både vidh döpelsen och Herrans Jesu Christi nattvard brukede blifve, som är
salt, ljus och uphöijelsen, item flyttie medh messeboken ifrån thett ene hörnet intill thett
andre på altaret, item klämpe när uphöijes, hvilke och i meste parten af the evangeliske
församblinger allrede äre aflagde, efter the fast och i ett stort missbruk komne äro, så att
mere ondt uthaf missbruket, än godt af ceremonierne blifver förorsaket; therföre är
almän-neligen och samdrächteligen ther till bejaket och bevilliedt, att sochne prästerne, så och
bisperne i visiterningerne på thett flitigeste almogen här om läre, undervise och till att
missbrukedt falle lathe troligen skole formane. Och när the bevisligen och nogsambligen
1’örnimme missbrukedt icke kunne borttages, medh mindre att sielfve ceremonierne förfalla
och uthur ögonen forskaffes, måge bisperne medh någre af hvart capitel i alle stifft sampt
andre the lärdeste af presterskapet sammankomme och om fogeligeste medel och väger
sigh betänke, rådhslå och endräeteligen samsättie, huruledes thesse för:ne ceremonier medh
tiden, dogh uthan någon förargelse och buller, i stillhet kunne afläggies.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
