Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska boktryckets historia under medeltiden och Vasatiden. Av Isak Collijn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skrev han till honom, att han bestyrt sitt tryckeri »medh goda swenska
karla ath vj epther thenne dagli icke skwle behöffwa ther tijl inkalla några
tiszka». Söderköpingstryckeriet indrogs, Brask begav sig i landsflykt, och
Ulrichsson fortsatte sin typografiska bana i Malmö, där han tryckte flera
reformationstryck, bl. a. katekeser och handböcker, men också Henrik
Smiths »En ny Urtegaard» 1546. Han torde hava avlidit omkring år 1560.
Sedan år 1519 hade tryckeriverksamheten legat nere i Uppsala, men år
1525 uppdyka samtidigt två nya boktryckarenamn i slutskrifterna till några
i Uppsala utförda tryck, nämligen Bartholomceus Faber eller Fabri och
Georg (Jurgen) Richolff d. g. Den förres namn anträffas i slutskriften till
»Statuta provincialia Upsaliensis provincise» 26 september 1525, endast känd
genom en avskrift efter ett förlorat exemplar (4 skadade blad bevarade i
Uppsala). Bartholomæus Fabri är möjligen en son till den i Stockholm 1495
—96 verksamme Johannes Fabri och säkert identisk med en i Uppsala för
år 1519 anträffad »Bartholomæus ligator», sedermera verksam i Stockholm.
År 1525 trycktes även tvenne bönböcker i Uppsala, en latinsk, »Horae
de domina secundum ecclesiam Upsalensem», och en svensk tidebok, »Vor
fruwe tvdlier». Båda äro tryckta av Georgius eller Jurgen Richolff, som
härmed gör sitt inträde i svensk boktryckerihistoria, där han intager ett
mycket viktigt rum, särskilt genom tryckningen av Nya testamentet 1526
och Gustav Vasas bibel 1540—41. Liksom Snell, Ghotan och Johannes
Fabri härstammade han också från Lubeck.
Richolff d. y. var son till en boktryckare i Lubeck med samma namn,
som vid 1400-talets slut var anställd hos Lucas Brandis, men etablerade sig
senast år 1501 som självständig boktryckare i Lubeck. Bland de arbeten
han här tryckte kan nämnas ett, som tillkom på svensk beställning,
nämligen andra upplagan av Alanus de Rupe, »De psalterio b. Mariæ virginis»,
tryckt 1506 på bekostnad av Svante Sture. Åren 1508—09 var Richolff d. ä.
verksam i Munster i Westfalen, men återflyttade sedan till Lubeck. Han
torde hava avlidit redan år 1516, varefter hans änka Anna några år
fortsatte hans tryckeriaffär, tills sonen Jurgen år 1518 vid 24 års ålder
förklarades myndig och övertog affären. Vi känna en del mindre tryck, som
han utfört de första åren i det vid Königstrasse belägna tryckeriet. År 1525
är han, såsom vi nyss sett, verksam i Uppsala. Det är icke otänkbart, att
han är identisk med den »prenter», som befann sig i herr Johann Sasses
följe, när denne den 7 juni 1522 anlände till Söderköping med en
hjälp-flotta om tio lybeckska fartyg till Gustav Vasas undsättning. Man känner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
