Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska boktryckets historia under medeltiden och Vasatiden. Av Isak Collijn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I&in ocb benba «cb flere ffab$ finnes foifceOc tvaric befttnneHt’g^
mcfcb cbe bofffafftiar 4 4 o acb tben ene flår fö: cfcn antoa cfo mebb
ringa ting fan recr«&
51 *p>2mtat i Qtocbofm ?!4r effar gufabyrb.
^Ob^vj,p4 fcmtOnbe bagb SHwguflr.
Slutskriften till »Thet Nyia Testnmentit pd Swensko» daterar utgivningen till den 15 augusti
1526; raderna ovan utgöra korrekturläsarnas ursäkt för vissa förbiseenden, särskilt med
bokstäverna d, ä och ö.
nämligen »En skön nyttugh vnderwisningh» med tryckåret 1526. Det är en
översättning av ett tyskt kateketiskt arbete, som i sin tur är en bearbetning
av de senmedeltida brödrarörelsernas s. k. barnalära.
Närmaste överinseendet över det nyupprättade Kungliga tryckeriet har
säkerligen konungens kansler Laurentius Andreæ utövat. Olaus Petri har
också haft med tryckeriet att göra, vilket framgår av notiser i
Räntekammarboken 1527—28 om penningbelopp, som »antwordadis Mester Oloff
Petri till prenterijeth». At tryckeriet anvisades lokaler i hospitalet på
Själa-gårds-, nu Skärgårdsgatan, där det förblev till långt in på följande
århundradet.
»Thet Nyia Testamentit på Swensko» är tryckt i ett litet folioformat
om 196 blad med en enkel, föga karakteristisk schwabackstil, som
införskaffats från Lubeck. Testamentets olika böcker börja med smärre
träsnitt, som utgöra symboler för de fyra evangelisterna och bilder av
apostlarna Paulus, Petrus och Jacobus. På titelbladets baksida finnes ett träsnitt
med den korsfäste Kristus mellan Maria och Johannes; samma träsnitt
upprepas i testamentets slut före registret. Som förlaga till den svenska
upplagan torde ett exemplar av en i Strassburg år 1523 av Jobann Schott
tryckt högtysk upplaga ha tjänat.
Om översättaren eller översättarna av Nya testamentet ha åsikterna gått
isär, ocb den livliga filologiska diskussion, som förts om denna fråga, har
icke lett till något definitivt resultat. Att översättningsarbetet i huvudsak
vilat på Laurentius Andreæ ocb Olaus Petri kan emellertid ej betvivlas,
även om dessa haft medarbetare, vilkas namn vi nu ej känna. Källan för
översättningen, som är synnerligen omsorgsfull och samvetsgrann, är
Erasmus Roterodamus’ latinska översättning, mera sällan har den av Erasmus
utgivna grekiska texten och Vulgata anlitats. Näst Erasmus har Luthers
bibelöversättning varit den mest rådfrågade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
