Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenskarna i Finland. Från Claes Christersson Horns tid till Per Brahes. Av Eric Anthoni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åven om den myndige generalguvernören Per Brahe tillvaratog adelns intressen (stånden
borde, enligt hans mening, ej vara lika »som fyra svinafötter»), var han mycket avhållen
av folket. »Jag var med landet och landet med mig väl till freds.» Det nya Helsingfors
anlades under hans tid, och upprättandet av universitetet i Åbo (1640) inföll under hans
första period som generalguvernör. — Bilden härovan återger ett parti ur Albert Edelfelts
stora Per Brahesvit i Helsingfors universitets aula, framställande Åboakademiens invigning.
Rothovius’ utnämning befann sig i dåligt skick. Med outtröttlig iver grep
sig Rothovius verket an att efter svenskt mönster ordna förhållandena.
Prästerskapet och församlingarna övervakades under trägna visitationsresor. För
prästernas utbildning sörjdes på olika sätt. Efter Åbo akademis upprättande
krävdes alltmer, att prästerna skulle ha akademisk utbildning. Stor omsorg
ägnades församlingsbornas undervisning i kristendomens huvudstycken. Där
Rothovius tagit vid, där fortsatte hans efterföljare, särdeles de båda
Ge-zelierna.
Åbo akademis grundläggning år 1640 gav det vetenskapliga och litterära
livet ett gott stöd. Man behövde ej mer söka en högre bildning vid utländska
högskolor. Om den vetenskapliga kulturens hittillsvarande efterblivenhet
vittnar den omständigheten, att de flesta av den första
professorsuppsätt-ningen i Åbo måste tagas från Sverige och att t. o. m. en stor del av
studenterna till en början voro därifrån.
Den påverkan från Sverige, som spåras inom adeln och det lärda
ståndet, har sin motsvarighet inom borgerskapet. Detta blir alltmera
svensk-språkigt även i städer med finskspråkig omgivning. I all synnerhet gäller
detta det högre borgerskapet. Tyskan, som längst härskat i Viborg, tränges
undan, men även finskan viker tillbaka. Då med 1600-talet järnbruk
uppstå i Egentliga Finlands och Nylands kusttrakter, ha svenska företagare i
huvudsak ledningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
