Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenskarna i Finland. Från Claes Christersson Horns tid till Per Brahes. Av Eric Anthoni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
steniga fall, att man på
sijdorna måste draga
båtarna öfwer». På Uleå
träsk och Uleå älv gick
resan till Uleåborg och
sedan genom Österbotten
och Satakunda till Abo.
Det var en sällsynt
besvärlig färd, som bäst
visar, med vilket allvar
Brahe tog sin uppgift.
Redan efter sin första
resa hade Brahe
framhållit, att Finland kunde bli
jämbördigt »med ett av
de icke mindre
kungarikena i Europa», blott
dess naturliga tillgångar
utnyttjades. Men han var
också medveten om
befolkningens efterblivenhet
och framlade därför ett
vidlyftigt reformprogram.
Främst avsåg detta instif-
Typen för en stridbart nitisk ortodox kyrkomän var
Åbo-bislcopen Isak Rothovius, som med anda och kraft läste
lagen för sitt prästerskap och sitt folk. Han räknas till
dess stora andliga ledare främst pä grund av sin
strävan att dana ett finländskt undervisningsväsende. —
Porträtt i olja av J. Neiman. Helsingfors universitet.
tandet av en akademi i Abo och en nyordning av skolväsendet, varigenom
bättre präster och tjänstemän kunde erhållas; vidare en delning av de
vidsträckta länen och de alltför stora kyrkliga församlingarna samt en
utvidgning och omskapning av stadsväsendet. Det lyckades också Per Brahe att
förverkliga dessa programpunkter. Greven gjorde sig städse åtlydd genom
kraften av sin högadliga personlighet, men han tillvann sig även
tillgivenhet. Själv skrev han i sin »Tänckebok»: Jag var med landet, och landet
med mig, väl tillfreds».
För tillblivelsen av Abo akademi hade biskop Isak Rothovius varit ivrigt
verksam. Han är den förste av en rad från Sverige bördiga biskopar på
biskopsstolen i Åbo. Att en svensk tog denna i besittning, innebar med sitt
undanskjutande av landets egna män ett avbrott i en gammal tradition.
Men en stark man behövdes i spetsen för stiftet, som år 1627 vid tiden för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
