Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kenstadga, »på det att all oordning
må avskaffas, och var och en må
veta sitt anbetrodda kall och äm-
bete att sköta», som det heter i
ingressen till en sådan stadga från
Linköpings stift. Där möta oss i
dessa sockenstadgar många
vittnesbörd om de svenska prästernas och
böndernas samhällsbyggande
förmåga; emot oss slår en fläkt från
ett kyrkligt och borgerligt
fullmyn-digt folk.
Den svenska
sockensjälvständigheten framträder vid jämförelse
med andra länder såsom något
alldeles säreget. Än i denna dag
bygger all kyrklig och kommunal
självstyrelse i Sverige på vad kyrko- och
socken männen under Gustav Adolf
befäste och vidare utgestaltade.
EPISKOPATET OCH
FOLK-FOSTRAN. KENICIUS.
I spetsen för det inomkyrkliga
arbetet gick naturligen episkopatet
och stiftstyrelserna. Biskoparnas
förhärskande ställning växte steg
för steg, sedan Karl IX :s hårda
hand domnat. De utövade sin
äm-betsmyndighet som »Guds
församlings förmän».
Redan vid konungens tronbestigning möta vi sådana namn som ärke-
Gravsten över kyrkoherden i Nor, Värmland,
Erland Gudmundi med hustru och barn,
omkring 1630 — fadern skall enligt uppgift ha
varit den vapensmed Gudmund från Småland,
som föresvävat Viktor Rydberg i
»Vapensmeden». Genom sina 15 barn, vilka togo namnet
Norenius, blev Erland Gudmundi stamfader
för en rad Värmlandssläkter, bl. a. Noreen,
Löwenhielm och Nordenfalk. Mellan
mannens och hustruns huvuden prästtecknet med
kalken, överst inskriften »C hris tus vita, mors
lucrum» (Kristus är mitt liv, och döden är
min vinning), nederst inskriften med namnen,
min vinning), nederst inskriften med namnen;
till höger och vänster små bilder av den
talrika barnskaran. Stenen är ett ganska typiskt
prov pd sextonhundratalets stenhuggarkonst.
biskop Kenicius, biskoparna Paulinus i Strängnäs, Kylander i Linköping,
Petrus Jonæ i Växjö m. fl. Närmast konungen stod Petrus Kenicius. Med
honom fortsatte Norrlandsortodoxien från Uppsala möte ledningen av
svenska kyrkan. Åt olika håll gjorde ärkebiskopen sitt inflytande gällande, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
