Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stift var ojämförligt mycket bättre vid hans död än vid hans
biskopstill-träde. Till kyrkotuktens vinster må dock räknas, att den åtminstone i
princip hävdade allas likhet inför kyrkans lag, med den auktoritet som allas
likhet inför Gud ensam kunde skänka. Och den riktades med större
stränghet mot odugliga, okunniga eller felande präster. Här kunde det gälla å
ena sidan tarvlighet i framträdandet och å andra sidan överflöd och
få-iänglighet. Vid de årliga prästmötena prövades noga de yngre prästernas
kunskaper, och där fanns intet överseende.
Men framför allt ingrep Rudbeckius städse till prästernas och
kyrkolivets fromma och tog dem liksom bönderna och deras valrätt energiskt i
försvar mot adelns växande makt. Det var för övrigt icke så noga med
formerna, blott församlingen fick en bra präst; gamla eller svaga präster
tvingades utan vidare att mottaga hjälppräst. För att prästerna skulle kunna
hålla reda på sina församlingar i olika avseenden, ålades varje kyrkoherde
att upprätta och föra ett stort antal längder, med uppgifter från ända till
ett trettiotal skilda områden, bl. a. folkmängden i socknen och dennas
storlek. gårdarna och deras läge, födda, döpta, vigda, husarma och fattiga, döda
och dödsorsaken, sjöar och strömmar i socknen, bänkar och stolrum i
kyrkan (till tidens folkliv hörde ett ständigt kiv om stolplatserna), kyrkvärdar,
prästgårdshus, kyrkobudget och, ej minst värdefullt, uppteckning av »vad
märkeligt är skett i församlingen, som är värt att minnas». Denna statistiska
metod efterföljdes i andra stift och blev bestående. Så är Rudbeckius
kyrkobokföringens och befolkningsstotistikens egentlige grundläggare i Sverige.
Att kyrkan fick hand om folkbokföringen blev en god hjälp att även i
hennes själavårdande arbete komma i beröring med hela folket.
NY KRAFTUTVECKLING OCH KYRKLIG EXPANSION.
Den kyrkliga expansionen fortsatte efter Gustav Adolf och tog till och
med nu än större dimensioner. Det blev starkare fart och ordning i den
lapska missionen; det svenska kvrko- och kulturverket i de baltiska
provinserna utvecklades i hela sitt omfång, med universitetet i Dorpat som
bildningshärd. Ökad hjälp gavs åt det evangeliska väsendet i Tyskland. Den
svensk-lutherska församling, som julen 1626 begynt formas i Paris kring
den lärde orientalisten Jonas Hambraeus som »den svenske konungens
predikant hos främmande furstar och ambassadörer», blev genom Ludvig XIII
(1630) officiellt erkänd och fick en sådan fasthet och anslutning av fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
