Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frdn omkring år 1650 stammar denna bild över den dd ännu unga staden Göteborg, som
emellertid pd några få årtionden erövrade den ställning, den med hänsyn till sin
folkmängd och sin ekonomiska betydelse ännu innehar: rikets andra. I centrum ser man
stadens dåvarande två kyrkor, Gustavi (domkyrkan) och t. v. därom Kristine kyrka. —
Tuschteckning av okänd konstnär. Göteborgs museum.
är sällsamt folk att vederfås och komma intet överens sins emellan»
klagade Stockholms stadsskrivare, magister Eggert Mattsson Aurelius, vid
företräde i rådet 1633. Ståndets passivitet påtalades också. »Nästan ingen av
städernas fullmäktige, varken i gemen eller i synnerhet, hava velat någre
bekvämlige medel föreslå» framhålles det efter 1636 års utskottsmöte.
Emellertid skedde även härvidlag en märkbar förändring, och vid slutet av den
tidsperiod, som här behandlas, framträdde borgarståndet som en mera
samlad och målmedveten samhällsklass i den sociala kampen. Från slutet
av Gustav Adolfs regering utövades ståndets talmanskap regelbundet av en
huvudstadens borgmästare, liksom sekretariatet denna tid tillkom
Stockholms stadsskrivare eller syndicus såsom han ibland benämndes.
HANDELN.
Statsmakten hade under den yngre Vasatiden sökt lägga grunden till
det svenska stadsväsendets uppsving enligt de ekonomiska och
administrativa principer, som de styrande med större eller mindre framgång sökt göra
gällande. Axel Oxenstierna var här det stora namnet. Då de jämförelsevis
blygsamma svenska stadssamhällena icke själva kunde eller kunde tänkas
med egen kraft arbeta sig framåt enligt dessa statsmaktens principer, ansåg
sig statsmakten böra direkt ingripa i detta syfte. Detta skedde som vi sett
under statlig övervakning och kontroll av städernas styrelse och
förvaltning. Men detta var ej tillräckligt för att stimulera själva företagareandan
hos städernas borgare. Vi ha redan sett, att dessa av de styrande erhöllo
skarpa admonitioner för bristande aktivitet och intresse. Det framhölls där-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
