Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid också det rätt naturliga i att utlänningarna i stället för de svenska
stadsborgarna utnyttjade de goda handelsförmånerna. I själva verket ställde
sig de maktägande så långt ifrån avvisande mot denna utländska
inblandning, att de snarast uppmuntrade densamma, i den mån nämligen det
utländska inslaget också betydde ett tillskott av kapital och erfarenhet till
inte blott städernas utan även hela landets fromma.
Vi hava här en ganska tydlig parallell med förhållandena under
Folk-ungatiden. Liksom då har det utländska inslaget även under stormaktstiden
verkat i hög grad befrämjande för den ekonomiska utvecklingen över huvud.
Under båda perioderna var det tyska inflytandet märkbart. Men under
stormaktstiden tillkommo nya främmande befolkningselement av mestadels
större vikt än det tyska: holländare, valloner och skottar. Redan vid
1500-talets slut fanns en liten skotsk koloni i Stockholm. Vallonernas betydelse
för den svenska brukshanteringen är ju allmänt bekant. Viktigast var dock
det holländska inflytandet. Vi ha redan förut sett den betydande roll, som
holländarna spelade vid anläggningen av de nya städerna vid Göta älv. Men
även i andra svenska städer voro de av betydelse. De kommo som
handelsmän, ofta nog för att bosätta sig i Sverige för all framtid. I motsats mot
de forna hanseatiska företagarna bildade de därvid icke en stat i staten
utan smälte snart nog organiskt samman med den rent svenska
befolkningen. Av största vikt för Sverige med dess tämligen outvecklade
ekonomiska resurser och näringspolitik var den kapitalimport till landet, som de
utländska företagarna åstadkommo. Holländarna gingo därvid i spetsen,
ja, enligt ett påstående av Karl XI skulle t. o. m. två tredjedelar av Sveriges
handel ha drivits med holländskt kapital.
Det främsta namnet här var nederländaren Louis De Geer. Han kan
sägas ekonomiskt behärska hela det tidevarv, varom nu är fråga.
Forskningen har om honom framhållit, att »det är tvivelaktigt, om någonsin en
enda person har utövat ett sådant ekonomiskt inflytande i Sverige som
han, och det är lättare att säga vad han icke behärskade av Sveriges
ekonomi än att räkna upp vad som berodde av honom» (E. Heckscher). Även
där Louis De Geers företag icke voro förlagda till städerna, drogo dessa
dock fördel av genomgångstrafiken från hans olika företag. Särskilt till
staden Norrköping voro åtskilliga av Louis De Geers många industriella
företag koncentrerade. Han drev där på Holmen bl. a. ett stort faktori
(vapenfabrik), mässingsverk etc. Norrköping utgjorde jämte Stockholm
huvudkontoret för Louis De Geers vittförgrenade svenska rörelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
