Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alla möjliga slags varor
utan måste hålla sig till en
av de 15 societeter eller
gillen, vari köphandeln nu
skulle fördelas med sträng
begränsning inom varje
societet. Så rigorösa voro
bestämmelserna, att
exempelvis i Göteborg handeln
med spanskt och rhenskt
vin inte fick förenas med
handeln med franskt vin
och öl.
Handelssociete-terna skulle liksom varje
hantverksskrå ha sina
åldermän och bisittare.
Handelsmännens upprepade
klagomål hos regeringen
lämnades utan avseende,
men inte ens i Stockholm
med dess mera utvecklade förhållanden kunde handelsparteringen
genomföras i full utsträckning. Än mindre var detta förhållandet i de smärre
städerna. Där begränsade man sig mera blygsamt till att söka hålla isär
köpmanshandel, hökeri och hantverk.
Utrikeshandeln betecknade med hänsyn till varuslag i stora drag ett
fullföljande av de linjer, som dragits upp redan av medeltiden i fråga om
såväl import som export. Angående den förra voro av huvudartiklarna i
stort sett fortfarande salt och kläde bland de viktigaste. Såsom uppvisats
av E. Heckscher hade dock saltets andel av införseln under 1600-talet
nedgått till endast 9,5 till 11 °/o i stället för under 1500-talet 24 till 31 °/o.
Alltjämt lade man dock stor vikt vid saltimporten. Nyssnämnde forskare har
som betecknande framhållit, att saltets andel i vår import år 1928 blott var
0,2 %, d. v. s. en trettiondedel till en femtiondedel av 1600-talets införsel.
Saltet spelade i dåtidens folkhushållning med dess nödvändiga
konservering av födoämnena också en avsevärt viktigare roll eller som Axel
Oxenstierna något tillspetsat uttryckte grunden för saltbehovet: »efter mycket
folk är som av intet annat lever än fisk». 1 fråga om klädet utgjorde textil-
Pd Wolffgang Hartmanns stora Stockholmsgravyr (se
foldern vid sid. 154) finner man även detta lilla snapshot
från Skeppsbron — mellan kofferdisternas master
skymtas en rad av män med tunga stänger över axlarna: här
lastas järn till utlandet. Vid den tid, dd denna
Stock-holmsbild graverades, skeppades mer än 5h av vårt
lands järnexport över Stockholm.
Sv. folket genom tiderna IV. — 11.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
