Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varorna som sådana ännu 1685 bortåt en tredjedel av hela införseln, varvid
sagda år grövre varor som vadmal etc. i värde kraftigt tävlade med klädet.
Av exportartiklarna var järnet sedan gammalt den viktigaste varan,
företrädande vid ifrågavarande tid bortåt tre fjärdedelar av Sveriges hela
utförsel. Därnäst kom kopparen. Man kunde väntat, att trävarorna sedan
skulle ha inträtt närmast i ordningsföljden. Men den stora svenska
trävaruexporten tillhör en senare tid, och här låg ännu Norge före. Däremot var
det en viss skogsprodukt, som kom i tredje rummet beträffande exporten
och som vi ur modern synvinkel knappast skulle väntat finna där,
nämligen tjäran. Denna produkts dåvarande rangställning berodde icke minst
på att den ända långt fram på 1800-talet var det viktigaste smörjmedlet
före stenkolstjärans genombrott, använt i största utsträckning i synnerhet
inom skeppsbygget och flottorna.
För den svenska utrikeshandelns förmedling arbetade bl. a. vissa av
regeringsmakten privilegierade eller monopoliserade företag, s. k.
handelskompanier. De hade i Sverige bildats efter utländskt mönster. Bakgrunden
till de utländska motsvarande företagen utgjorde de stora geografiska
upptäckterna under 1400-talet, som vid 1500-talets senare del och 1600-talets
början föranledde uppkomsten av engelska och holländska handelsföretag
under kompaniformen, inriktade på de främmande världsdelarna, främst
Ostindien. Även ett par svenska företag för kolonialhandeln bildades,
nämligen det 1624 privilegierade s. k. Söderkompaniet eller
»General-handelskompaniet till Asiam, Africam, Americam och Magellanicam» samt det 1649
grundade Afrikanska kompaniet. Dit kan också räknas Nya
Sverige-kom-paniet, grundat 1637. Samtliga förde emellertid en tynande tillvaro.
Typiskt var kolonisationsforetaget Nya Sverige. Sedan det s. k.
Söderkompaniet praktiskt taget misslyckats, framkommo planer på en
kolonianläggning i Nordamerika. Betecknande är att samtidigt som man ville
söka bryta udden av den på olika handelsområden rådande holländska
hegemonien, man ändock tvangs anlita såväl holländsk företagsamhet som
holländskt kapital. På våren 1637 framlade vallonen Peter Minuit jämte
ett par holländare planen till en svensk kolonianläggning i Nordamerika.
Under ledning av Axel Oxenstierna bildades nyssnämnda år med holländsk
hjälp ett konsortium i syfte att förverkliga dessa kolonisationsplaner. En
expedition utrustades, som dock för det holländska kompaniets skull hölls
ytterst hemlig. Från Söderkompaniet hade man erhållit tvenne fartyg,
»Kalmar Nyckel» och »Gripen». Med det förra som befälsfartvg avseglade Minuit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
