Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det stora nordiska kriget och strax efter det hemska peståret 1710, då den
förklarade, att »staden detta compagniet odrägligare faller än själva kriget
och här för detta varande pesten». Tjärkompaniet hade dock sin stora
betydelse, och som E. Heckscher påpekat var det »uppenbarligen en
ryggrad i Stockholms normala handel och sjöfart västerut mot
1600-talets slut».
Den viktigaste avnämaren av den svenska exporten var England, dit
betydligt mer än hälften av utförseln gick. Främst omfattade den de stora
huvudartiklarna järn, koppar, tjära och beck. Till en betydande del
förmedlades denna exporttrafik av holländarna. Som vi förut sett var under
1600-talets förra hälft endast en mindre del av Sveriges exporttonnage
genom Öresund svenskt, även här dominerade holländarna. Men oavsett
tonnagets ursprung visade den svenska utrikeshandeln under den yngre
Vasatiden ett väldigt uppsving med en stigande utveckling från början av
Gustav Adolfs regering fram till 1650-talet. Utgivarinnan av
Öresundstull-räkenskaperna, fru Nina Bang, har i detta sammanhang talat om Sveriges
»næsten mirakuløse ekonomiske Opgang». Även om uttrycket torde
innebära någon överdrift, har dock av forskningen framhållits, att utvecklingen
relativt taget varit högst märklig.
Vi ha förut sett, att försöken att göra Stockholm till en Sveriges
riks-stapelstad visserligen misslyckades. Tack vare Stockholms sedan gammalt
och alltjämt i fortsättningen privilegierade ställning spelade dock
huvudstaden en dominerande roll inom det svenska stadsväsendet, inte minst
beträffande utrikeshandeln. Praktiskt taget betraktades ju Stockholm som
rikets »huvudstad» redan sedan medeltiden. Först med riksstyrelsens och
riksförvaltningens nyorganisation och lokala fastlåsande till Stockholm blev
dock denna stad rikets verkliga huvudstad i alla bemärkelser. Redan från
början var detta tydligen klart för de maktägande. Sålunda yttrade
riks-drotsen Gabriel Gustafsson Oxenstierna vid ett tillfälle så tidigt som år
1636: »Stockholm stad drager och profiterar Kronan mer än alle städer i
riket, och kan där jure merito vara itt fundament till en huvudstad i
Sverige». Stadens uppblomstring kom även till uttryck i deu snabbt ökade
folkmängden. Ännu omkring 1630 torde denna ha utgjort under 10,000
invånare, vilket tal omkring 1660 stigit till omkring 40,000.
I allmänhet utgjorde Stockholms andel av såväl export- som
importhandeln två tredjedelar av hela landets, tidvis t. o. m. över tre fjärdedelar.
Särskilt dominerade huvudstaden i fråga om järnexporten, som vid 1640-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
