Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
Malmö från söder omkring år 1700. Mitt för S:t Petri kyrktorn syns bastionen Göteborg,
allén till vänster mynnar i Söderport med dess vindbrygga, och längs till vänster ses
bastionen Norrköping; innanför de bägge sistnämnda ses silhuetten av Malmöhus;
landfronternas nya bastionsgördel, påbörjad efter Erik Dahlbergs ritningar 1684, var nyligen
fullbordad, när denna Malmövy tecknades. — Teckning av F. B. Werner. Malmö museum. |
befästningsanläggningar. Bland de genom erövring förvärvade, nyblivna svenska
städerna var Malmö sedan gammalt ganska starkt befäst. Sedan Malmö
blivit svenskt, förstärktes även här försvarsanordningarna genom nya
befästningsanläggningar med bl. a. bastionerna »Stockholm», »Malmö»,
»Kalmar» och »Göteborg».
Vad sålunda den yttre stadsbilden beträffar möttes man i Sverige,
såsom redan framhållits, sällan av någon kvarlevande murlänga eller något
murtorn. Här och var — såsom i Örebro och Nyköping — kvarstod något
äldre befäst hus eller någon borganläggning, ofta i rätt förfallet skick. Ibland
omgavs staden, varå här nyss exempel givits, av en modernare
bastionsanläggning. Detta när det var som ståtligast. Men annars låg den i sig
själv oftast anspråkslösa staden helt öppen. En mer eller mindre blygsam
inhägnad fick den dock genom den 1622 införda s. k. lilla tullen, vilken
inhägnad sålunda tillkom av praktiska skäl och oftast bestod av ett plank,
staket eller någon lägre stenmur, d. v. s. snarast stengärdesgård. En gängse
benämning var annars »stadens staket». Ibland avgränsades någon del av
stadens område helt enkelt genom »stadsdiket». Vad de minsta städernas
ytterområden beträffar övergingo de omärkligt i den lantliga bebyggelsen
med dess gärdesgårdar, åkrar och ängar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Oct 12 02:31:17 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svfolket/4/0199.html
