Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ter ej skulle se bondaktiga
ut i jämförelse med det
tyska folket, varför han
befallde, att jackorna
skulle göras kortare och
kläderna skäras efter
tidens sed. Sedan gjorde
det mindre, om tyget var
torftigare. Byxorna blevo
nu vidare och uppslitsade
nedtill. Den grå,
bredbrät-tade filthatten blev
allmän, och man sökte efter
bästa förmåga tillägna sig
den sirlighet, som stod i
överensstämmelse med
barocktidens anda.
Någon militär
tjänstgöring i fredstid förekom
icke för andra än
borglägers- och slottsknektar
med undantag av
mönstring. Väl hände det, att
under orostider en och
annan fänika fick ligga som
garnison på Älvsborgs
eller Kalmar slott eller
andra av rikets fästningar.
Men så småningom
började man utkräva vederlag
för knektarnas löning, och
med tiden blev det allt
2. £milfen fem förimdber £<EDiranö Øftømpn / bntcfeit
cOer nöcbf er / od) blifrøcr t>cr ril tpunnen mebb tro ©Ittnen/
ban ffol £>öben bööerbon alla ttåber.
8. fpiriibn ’PräfT brncfen befunnen tparberndr Chorum
dff bonom båöaöborbc/ fral tioctme gånger
affgdltConfi-ftorio formana«/ men frede gången otbur gdgrrt förtolifad.
88 £00 fom ttAlbfagfr någon Qtoinna/ecfef!)frnKbf)be;>
fW 6 od) öfmertpga*/ ftraffeø til £ij|it> rf.
89 3"9f £oror ffolc lifbao i gdgrcf/nten mil någon bafstx*
flirt £uftrif mebb figb/ tbd fiåtibe bonom friff. Jinnco od>
någbon fom eft ownlfgblt £efme ny fört baftner / od) fanefor
fben at bebålla booo f?gb/få åcbfe benne erbentligen.
90. Sngen ©olbat forbrfftr figb af fdffla (Edb på någen
©tabbeller för? / i ©dune Canbmebb fvillie/ gör fbef någon/
ftraffeO fom annan Incendiarius.
98. går man någbon gdflning eller ©fabb fn mebb (tor*
manbebanb/ fåflååjlgb ingen pandgbotbptbe/ fö« dr all
gåflnmgcnO ©dm dr intagemod) befattningen eller 2?orger*
ffapit båfmelagt©driornenebb/od)Qtt)arteren dreøolba.
terne emellan Pibbcelte. ©ör någon bdr emot/ toore £agf)
famma fomndfl filförenbe fagt dr.
100.^ngen fifal må jdttia ølb pönågon Äprcf ia/£olpif al/
Schoier.Qttarn/ eller göratbemonpttigertbantbttfdrbeled
bliftoer befallat. ø; ffalbeller någbonviolera<prdfler/ pfb*
gammalt folef Dtplnnor/Snngfrmr eller iöarn/ mebbmin*
bre ndgon aff tb«m fdtfer figb til ©drno/ meb flraff tllgöran»
bed effter frljbjrdtfmesDoom.
Ndyra paragrafer ur »Krijgz Articlar, som fardom then
Stormechtigste Furste och Herre, Herr Gustaff Adolph
then andre och store, Sweriges, Göthes och Wendes
Konung, Storfurste til Finland, hertig uthi Estland och
Care-len, Herre utöfwer Ingermanland etc. loffwerdigst i
dminnelse haf iver Idtit göra och författa, anno 1621».
De utmärkas i jämförelse med andra från samma tid,
genom sin humanitet — det var t. ex. förbjudet att
straffa gemena soldater med prygel — men framför allt
av den religiösa grundton, som genomgår dem.
Krigs-prästerna skota hålla gudstjänst varje söndag och en
predikan i veckan, och bön skall ske morgon och afton.
Krigsartiklarna upplästes första gängen av rikskanslern
för heta lägret, bestående av nio regementen fotfolk och
tio kompanier ryttare, uppställda i fult slaktordning pä
Årsta äng.
vanligare att bruka
krigsfolk för arbetena inte blott på fästningarnas gravar och vallar, deras murar
och torn utan även vid kronans bergsbruk och allmänna arbeten. Slita
och släpa, arbeta med hacka och spade, bära sten och draga jord, därtill
behövdes ingen övning. I månader och år utnyttjade kronan denna billiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
