Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk värja frän Gustav 11 Adolfs tid. Jordfynd frän Kalmar. — Armémuseum, Stockholm.
person mönstrade sina trupper. Vid mönstringen, som i regel skedde på
någon centralt belägen plats inom landskapet, utbetaltes årslönen eller
fördeltes det i avlöningen ingående klädet. Vapen och rustning granskades.
Sjuka och förlamade fingo avsked. Mönsterskrivaren medförde föregående
års mönsterregister och rulla på de under året nyskrivna samt antecknade
dem, som ej voro tillstädes.
Efter avslutad mönstring upprättades ett nytt mönsterregister, vars
blad i ryggen genomdrogos med en tråd på så sätt, att trådens båda
ändar kunde läggas under vaxet i det sigill, som mönsterherren satte
under sin namnteckning på sista sidan. Mönsterregistren uppsändes till
konungens kansli, och under den äldre Vasatiden försågos de oftast med
omslag, vanligen med begagnande av blad ur de kyrkböcker, som kung
Gösta vid klostrens reducering låtit väl tillvarataga. Föga anade väl på sin
tid de fromma munkarna i Lödöse, Skara och Värnhem, att de
pergaments-ark, som de med möda och konstfärdighet präntat med vackert latin och
gregorianska nottecken, en gång skulle brukas till pärmar på knekte- och
ryttarelängder.
Några övningar i vår tids bemärkelse förekommo knappast. Stundom
hände dock, att konung Erik lät kalla hövitsmän och ryttmästare upp till
Stockholm för att av honom själv undervisas, hur slaktordning skulle
formeras och hur fäktandet med pik, hillebård och degen skulle ske. Men då
fänikan och fanan var samlad endast vid mönstringen, kunde de gemene
ej bestås mycken övning utöver den, som kriget gav. Först vid försöken att
reformera krigsmakten efter nederländsk förebild framträdde behovet av
övningar. Det var ej längre nog, att hövitsmannen blott var anförare och
föregångsman i sin hop. Truppen borde kunna manövreras med
småavdel-ningar vid sidan om och bakom varandra, och härför fordrades mycken
exercis.
Resultaten blevo dock ej stora, och det skulle bli Gustav Adolf
förbehållet att införa en verklig utbildning i sin armé. I läger och garnisoner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
