Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han 1602 runt Bottniska
viken företagit en resa
från Finland, att en
ordentlig landsväg var
nödvändig längs kusten.
Arbetena på en sådan, den
s. k. »Norrstigen»,
igångsattes år 1607, men blevo
först långt in på Gustav II
Adolfs tid avslutade. Detta
stora företag, till vilket
folk från skilda bygder
kommenderades, hade sin
motsvarighet på många
andra håll i landet. Det
är karakteristiskt, att man
år 1666 t. o. m. fann sig
föranlåten att tillsätta ett
slags generaldirektör för
hithörande ärenden, en
»wägemästare», som
skulle »hafwa upsicht öfwer
allmenne wägar, broar,
wärdzhuus och krögares
inrättande i landet». Man
hade för övrigt sörjt för
att de praktiska synpunk-
Karta över svenska väldet pä Gustav II Adolfs tid,
visande vägnätets utbredning. Som man ser, var det
endast södra och mellersta Sverige som ägde ett mera
förgrenat inlandsvägnät, i vilket f. ö. Jönköping intar
en påfallande central plats, medan Norrland (frånsett
den gamla förbindelseleden frän svenska kusten till
Trondheim i Norge) helt saknar landsvägar i det inre av
landet. Längs Bottniska vikens hela kuststräcka löper
*Norrstigen», vintertiden förbindelseled med Finland.
terna icke alldeles kommit
undan ens i den instruktion, som år 1630 utfärdades för Sveriges förste
riksantikvarie. Det heter däri: »Der som the framreesa kunna the
granne-ligen förspöria och antächna landzens lägenheter, medh siögar salte och
färske, elfwer, strömar och forsfall, berg, skogar och slät mark, wägar där
åro, om the kunna giöras, så att man kunde fara med wagn eller kärro.
Hwadan strömarna hafwa sitt ursprung, hwart vth the löpa, i siögar eller
haf, om the kunna giöras bååtnyttige eller navigabiles eller medh slysor
[slussar] förbättras, och hwad nytta där medh kunde wara —––––––-».
Liksom i våra dagar, så existerade under 1600-talet en växelverkan mel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
