Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sker dessutom i
överensstämmelse med
härskande estetiska riktlinjer. De
krafter, som diktera
modets lagar, få även uttryck
i en epoks färg och
formideal, sådana vi återfinna
dem i konsten;
stiltendenserna äro gemensamma för
konsten och modedräkten.
MÅLARNA SOM
MODESKILDRARE.
Parallellismen mellan
konst och dräktmod
framgår tidvis även av
porträtten. Till dem äro vi i
stor utsträckning
hänvisade vid studiet av vårt
lands dräkthistoria.
Visserligen äga våra museer
betydande
dräktsamlingar, vad 1600-talet
vidkommer rikare än något annat
lands tack vare de i
Liv-rustkammaren förvarade
herrdräkterna från Gustav
II Adolfs, Karl X Gustavs
och Karl XI:s tid; med
deras hjälp kunna särskilt 1620- och 1650-talen belysas på ett enastående
sätt. Men i övrigt, och speciellt i alla frågor rörande det täcka könets
skimrande hölje, måste vi nöja oss med målarnas referat. Tyvärr äga vi dock
från 1600-talets Sverige intet genremåleri av det slag, som i månget annat
land gör studiet, särskilt av de breda folklagrens klädsel, så givande.
Porträtten bli vår huvudkälla, och de återge med ganska få undantag personer
ur det högsta samhällsskiktet, alltså modedräktens egentliga bärare.
Nils Bielke i dräkt av det under 1620-talets förra hälft
brukliga snittet. Tröja, byxor och den ärmlösa kappans
foder ha samma brokadmönster. Vid midjan rosetter med
metallnäbbar — ett dekorativt rudiment av de band, som
tidigare höllo upp hosan. Tröjan uppskuren över
bröstet och på ärmarna. Byxorna nå ännu ej nedom knäna.
Om halsen kedja med Gustav Adolf smedalj. — Salsta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
