Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den nyaste historiebeskrivningen har med skäl visat hän på att epitetet
»god» endast är berättigat i belysning av den följande mörka tiden
under ryskt välde. För det östbaltiska området medförde utan tvivel
tillhörigheten till det svenska väldet hårda prövningar och stora uppoffringar.
Det var ett utanverk till Sverige, som måste ta emot den första stöten i de
många krig, detta förde under sin stormaktsperiod. Den svenska politiken
var i intet avseende altruistisk. Dess mål, att göra de nyvunna provinserna
funktionsdugliga i rikets tjänst, var klart egoistiskt. De medel av vilka den
härvid använde sig väckte ofta opposition. Det härskande tyska elementet
såg sin ställning allvarligt hotat. Bönderna knotade över tunga pålagor.
Den gärning, svenskarna här utförde, var dock en bragd i den europeiska
kulturens tjänst och utgör ett evigt minnesvärt kapitel i Sveriges historia.
När Ryssland erövrade det östbaltiska området, var detta statt i sjudande
utveckling, som tycktes ge stora löften för framtiden. Nu länkades dess öden
i andra hanor. Andra krafter, andra intressen tryckte sin prägel på det
östbaltiska samhället, som i viss mån stelnade i femton- och sextonhundratalens
former, tills efter mer än tvåhundra år under världskriget en ny
samhälls-revolution inträffade, som i flera avseenden synes förtecknad vid slutet av
den svenska tiden.
De baltiska provinserna blevo under Gustav Adolfs tid skådeplatsen för en kyrklig och
kulturell svensk expansion av imponerande mått, varav spåren kunna märkas ännu i dag.
Som krönet på denna expansion framstår Dorpats universitet, upprättat efter Johan
Skyttes plan strax före konungens död 1632. Sigillen äro från vänster: filosofiska kollegiets i
Dorpat, teologiska fakultetens (1652), Dorpats universitets 1632 och filosofiska kollegiets
i Pernau sigill (1699), dit Dorpats universitet tillfälligt var förlagt under stora nordiska
kriget åren 1699—1710. — Statens historiska museum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
