Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FAKTORIER OCH MANUFAKTURER. DEN INHEMSKA INDUSTRIEN BÖRJAR
TA FORM.
Den sammanfattande industrihistoriska litteraturen är vad beträffar Vasatiden
synnerligen knapp. Huvudlinjerna ha visserligen uppdragits i den omfattande inledningen till
G. H. Stråle, »Alingsås manufakturverk» (1884), men detta arbete — på sin tid
epokgörande — kräver naturligt nog en komplettering och i viss mån revidering
allteftersom den kulturhistoriska forskningen framskrider. Ur ekonomisk synpunkt belyses den
industriella verksamheten på ett enastående sätt i EF. Heckscher, »Sveriges
ekonomiska historia» (I: 1—2, 1935—36). På olika ställen förekomma även allmänna utblickar
i E. W. Dahlgrens speciellt för metallindustrien under 1600-talets början betydelsefulla
arbete »Louis De Geer 1587—1652, hans liv och verk» (1—2, 1923). För att få kännedom
om vissa, ej förut publicerade partier av detta område •— det gäller främst
krigsindustrien — ha de arkivaliska dokumenten berörande hithörande frågor måst genomgås.
I första hand hänvisas sålunda till Faktoriräkenskaperna i Kammararkivet samt
Arkli-och Rustkammarräkenskaperna i Krigsarkivet (vissa Rustkammarhandlingar i
Slottsarkivet). Viktiga uppgifter återfinnas även i Räntekammarböckerna och
Likvidationerna, vilka båda serier förvaras i Kammararkivet. -— En såväl för krigsindustrien
som för övriga industrier betydelsefull serie handlingar är det för snart sagt all svensk
historisk forskning grundväsentliga Riksregistraturet i Riksarkivet »Konung Gustav I:s
registratur» (1—29, tryckta i »Handlingar rörande Sveriges historia», ser. 1, 1861—1916),
främst beträffande utfärdade privilegiebrev o. dyl. — Bakgrunden till krigsindustrien ur
den epokgörande Gustav II Adolfs-tiden studeras lämpligast i det inom Generalstabens
krigshistoriska avdelning utarbetade, ovan nämnda verket »Gustav II Adolf.
Minnesskrift på 300-årsdagen av slaget vid Liitzen» (1932). -— För den till vissa orter knutna
vapenindustrien hänvisas till: B. Forssell, »Örebro och dess utveckling» (1, 1912). -—
K. Hellberg, »Järnets och smedernas Eskilstuna» (1, 1937). -—• »Jönköpings historia»
(2, 1918). — S. T. Kjellberg, »Smederna vid Jäders bruk» (i »En bergsbok. Några studier
över svensk bergshantering tillägnade Carl Sahlin», 1921). ■— B. Steckzén, »Om
Söderhamns gevärsfaktori i äldre tider» (i »Norrlands försvar», 1923 och 1925). -— Av övrig
litteratur inom det krigsindustriella området må framhållas: l. Andersson, »Erik XIV och
Island. En studie i svensk krigshushållning under 1500-talet» (i »Vetenskapssocietetens i
Lund årsbok», 1933). •— O. Granberg, »Allart v. Everdingen och hans ’norska’ landskap.
Det gamla Julita och Wurmbrandts kanoner» (1902). -— G. Malmborg, »Till
ståletsningens äldre historia i Sverige» (i »Rig», 1927). -— »Stockholms bössmakare». G. Malmborgs
efterlämnade anteckningar, utg. av Å. Meyerson (i »Kungliga Livrustkammaren. Akter
och utredningar», 1, 1936). — Å. Meyerson, »Läderkanonen från Tidö» (i »Kungliga
Livrustkammaren. Akter och utredningar», 2, 1938). — Beträffande de olika grenarna
av de civila industrierna är litteraturen ojämn. Här anlitade arbeten äro: T. Althin,
»Modell av utgrävningarna av Tycho Brahes papperskvarn» (i »Svensk Papperstidning»,
n:r 17, 1935). — S. Ambrosiani, »Dokument rörande de äldre pappersbruken i Sverige»,
1920—23). — S. Ambrosiani, »Papperstillverkningen i Sverige intill 1800-talets mitt» (i
»Molæ chartariæ Suecanæ», 1, 1923). — B. Boethius, »Tyresöindustrierna på Maria
Sofia De la Gardies tid» (i »En bok om Tyresö», 1933). -— 5. Erixon, »Skultuna bruks
historia» (1, 1921). •— H. Bosman, »Textilfabrikerna vid Barnängen» (1929). — C.
Sahlin, »Svenskt stål före de stora götstålsprocessernas införande» (1931). •—• H. Seitz,
»Glaset förr och nu» (1933). -— H. Seitz, »Mäster Påvels hytta vid Trestenshult» (i
»Jorden runt», 1932). -— H. Seitz, »Äldre svenska glas» (i »Nordiska museets
handlingar», 5. 1936). — R. Wieselgren, »Några data ur pappersindustriens
utvecklingshistoria» (1901).
VÄGAR OCH SAMFÄRDSEL UNDER 1600-TALET.
G. Berg, »Sledges and wheeled vehicles» (i »Nordiska museets handlingar», 4, 1935). -—
N. Forssell, »Svenska postverkets historia» (1—2, 1936). — N. Friberg, »Vägen till
Stockholm under 300 år» (i »Svenska Dagbladet», 10/i 1937, söndagsbil.). — E. F.
Heckscher, »Sveriges ekonomiska historia från Gustav Vasa» (1: 1-—2, 1935—36). -— »En
holländsk beskicknings resor i Ryssland, Finland och Sverige 1615—16» [av A. Goeteeris .. .],
utg. av S. Hildebrand (1917). — L. Levander, »Landsväg, krog och marknad» (1935). —
L. Magalotti, »Sverige under år 1674», utg. av C. M. Stenbock (1912). — Ch. Ogier, »Från
Sveriges storhetstid. Dagbok under ambassaden i Sverige 1634—35», utg. av S.
Hallberg (1914). — B. Whitelocke, »Dagbok öfver dess ambassader til Sverige åren 1653—
54» (1777).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
