Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DRÄKTMODET UNDER 1600-TALET.
Uppgifter till denna uppsats äro hämtade, förutom ur Livrustkammarens vägledningar
och dess periodiska publikation »Livrustkammaren», ur följande tryckta källor: R.
Cederström och G. Malmborg, »Den äldre Livrustkammaren 1654» (1930). — R.
Ce-derström, »’Liveriet’ vid Gustav II Adolfs hov» (i »Katalog över Gustav II
Adolfs-ut-ställningen i Nordiska museets hall», 1932). -— G. Hazelius-Berg, »Peruker och
hår-tourer» (i »Fataburen», 1936). — E. Jäfvert, »Skomod och skotillverkning» (i »Nordiska
museets handlingar», 10, 1938). -— T. Lenk, »Garnityr» (i »Svenska kulturbilder», bd 1,
1930). — J. Murberg, »Anmärkningar om kläden och ylletyg, som mest nyttjades i
Sverige i konung Gustaf I tid» (i »Kongl. Vitterhets... academiens Handlingar», Ser.
2, d. 3, 1793). — S. Svensson, »Skånes folkdräkter» (i »Nordiska museets handlingar»,
3, 1935). — S. Svensson, »Modelejon i bondedräkt» (i »Svenska kulturbilder», bd 2,
1930). — S. Wallin, »Ståndsmässig dräkt» (i »Sv. kulturbilder», bd 4, 1931). — S.
Wal-lin, »Kopparmattes kläder» (i »Svenska kulturbilder», N. F., bd 1, 1934).
ARKITEKTUR I RENÄSSANSENS ANDA.
Den översiktliga framställning, som här åsyftas, bygger dels på uppgifter ur
materialpublikationer, vilka redan upptagits i litteraturförteckningen i band 3 å sid. 369 dels
på material rörande tidig 1600-talsarkitektur i spridda uppsatser i tidskrifter och
års-publikationer såsom »Fataburen», »Fornvännen», »Rig», »Tidskrift för konstvetenskap»
och »Konsthistorisk tidskrift»; särskilt ha »Samfundet Sankt Eriks» årsböcker
utnyttjats. — För Stockholmsarkitekturens del ha R. Josephson, »Borgarhus i gamla
Stockholm» (1, 1916) och O. Sirén, »Gamla Stockholmshus af Nicodemus Tessin d. ä.
och några samtida byggnader» (1—2, 1912—13) dessutom begagnats. -— Beträffande
Göteborgs stadsplan och byggnadshistoria hänvisas till A. Bceckström, »Studier i
Göteborgs byggnadshistoria före 1814» (i »Svensk byggnadskultur», 2, 1923) och A.
Lilien-berg, »Stadsbildningar och stadsplaner i Götaälvs mynningsområde» (i »Skrifter utg.
till Göteborgs 300-årsjubileum», 7, 1928). -—- Bland andra arbeten, som kommit till
användning för framställningen må särskilt nämnas: H. Alm, »Murmästare-ämbetet i
Stockholm» (1935). — E. Andrén och B. Hellner, »Gävle Stora eller Heliga
Trefaldighets kyrka» (i »Sveriges kyrkor. Gästrikland», h. 1, 1932). - - A. Hahr, »Konst och
konstnärer vid Magnus Gabriel De la Gardies hof» (i »Skrifter utg. av Kungl.
Humanistiska vetenskapssamfundet i Uppsala, 9: 4, 1905). — A. Hahr, »Läckö slott och
andra De la Gardieska monumentalbyggnader i Västergötland» (i »Skrifter utg. till
Göteborgs stads 300-årsjubileum», 18, 1923). -— S. Karling, »Simon De la Vallée» (i
»Ord och Bild», 1935). -— M. Lundborg, »Heliga Trefaldighetskyrkan i Kristianstad»
[1]—2, 1928—29). — E. Lundmark, »Jakobs kyrka» (i »Sveriges kyrkor. Stockholms
kyrkor», 4:2, 1930). -— W. Nisser, »Konst och konsthantverk i Visingsborgs grevskap
på Per Brahe d. y:s tid» (1—2, 1931). — T. O.son Nordberg, »Gustav II Adolf som
byggherre» (i »Fornvännen», 1931). — A. Romdahl, »Sveriges historia i svenska
konstminnen» (1928). -— K. von Schmalense, »Johannisborg» (i »Föreningen gamla
Norrköping». Publikationsserie 1, 1935). — G. M. Silfverstolpe, »Riddarhusets
byggnadshistoria» (i »Sveriges riddarhus», 1926). -—- »Svenska slott och herresäten» (1908—14,
N. F. 1918—23 samt ny samling 1931 ff.). — G. Upmark, »Valda skrifter» (1901). —
G. Upmark (d. g.), »Byggnadskonsten under den yngre Vasatiden» (i »Svensk
konsthistoria», utg. av A. L. Romdahl och J. Roosval, 1913). — N. G. Woilin, »Rosersberg»
(1930). — För det dansk-svenska området har främst anlitats T. Allgulin, »Hans van
Stenwinkel d. ä.» (1932). — V. Lorenzen, »Christian IV:s Byanlæg og andre
Bybyg-ningsarbejder» (1937). — V. Wanscher, »Christian 4.s Bygninger» (1937). —
Beträffande periodens märkliga trädgårdskonst hänvisas främst till S. Karling,
»Trädgårdskonstens historia i Sverige intill Le Nötrestilens genombrott» (1931).
MONUMENTAL STENHUGGARKONST.
G. Axel-Nilsson, »Om bild- och stenhuggarämbetet i Stockholm under 1600-talet» (i
»Samfundet Sankt Eriks årsbok», 1934). — G. Axel-Nilsson, »Storhetstidens
portalskulptur i gamla Stockholm» (i »Samfundet Sankt Eriks årsbok», 1935). — G.
Axel-Nilsson, »Axel Oxenstiernas hovbildhuggare» (i »Svenska kulturbilder». N. F. 5, 1937).
— R. Josephson, »Borgarhus i gamla Stockholm» (1916). — S. Karling, »När Makalös
byggdes» (i »Samfundet Sankt Eriks årsbok», 1931). •—• W. Nisser, »Konst och
hantverk i Visingsborgs grevskap på Per Brahe d. y:s tid» (1—2, 1931).-—T. O.son Nordberg,
»Stockholms gamla slott» (i »Rig», 1924). — T. O.son Nordberg, »Gustaf II Adolf som
byggherre» (i »Fornvännen», 1931). ■— C. Nyrop, »Københavns Murer- og
Stenhuggerlav» (1907). — H. Rabén, »Träskulptur och snickarkonst i Uppsverige . . . intill den Precht-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
