Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Att ingenting fick framställas, som stred mot den heliga skrift,
Augs-burgiska bekännelsen och Uppsala mötes beslut, fanns stadgat redan i Gustav
Adolfs universitetsordning, och sedan konkordieboken blivit antagen på
1660-talet, blevo gränserna för det fria verksamhetsfältet ännu snävare. Dessutom
var förbjudet, att någon utanför teologiska fakulteten uppställde satser eller
gjorde slutledningar, som hade med den uppenbarade religionen att skaffa.
Att bestämmelserna ej fingo stanna som paragrafer på papperet, sörjde
teologiska fakulteterna för. Många äro exemplen på hur deras Argusögon
upptäckte och gjorde sak av oförsiktiga och oftast mycket oskyldiga yttranden.
Så stora som riskerna voro att framkomma med »skadliga nyheter», vågade
många ej säga ut sin mening utan föredrogo att tiga. Till och med Erik
Benzelius d. ä. djärvdes i sin kyrkohistoria ej annat än att med tystnad
förbigå sin egen tid: »Även vårt Sverige har i denna tid i religionsfrågor
bevittnat både mot- och medgång, men de olyckor, som varit att befara, hava
genom Guds nåd avvärjts av våra konungars fromhet och orubbliga
ståndaktighet, understödd av magnaternas och de kyrkliga ledarnas nit, iver och
verksamhet» — detta är allt han försiktigtvis har att säga om samtiden.
Även den politiska rättrogenheten bevakades åtminstone vid vissa tider med
samma noggrannhet och småsinne. Mycket behövdes ej, för att ett yttrande
skulle vara förgripligt. Johan Arendt Bellman t. ex., Karl Michaels farfader,
försökte som professor undertrycka en avhandling om goternas uttåg ur
Sverige, därför att den talade om en medfödd och osläcklig lust att slåss
hos goterna, d. v. s. svenskarna. Till allt detta kom, att starka motsättningar
ofta rådde mellan de olika fakulteterna och att var och en av dem ängsligt
höll uppsikt över att inte den ena gjorde intrång på den andras område.
När en filosof vid ett tillfälle ville disputera om ocker, förklarade en teolog,
att ämnet inte fick betraktas ur teologisk synpunkt, och en jurist, att det
inte fick behandlas juridiskt!
STRIDEN FÖR FORSKNINGENS FRIHET.
Förhållanden som dessa —- med censur från alla sidor -—- kunde inte
annat än lamslå det vetenskapliga arbetet. Trots allt uträttades dock
åtskilligt på olika håll, kanske mest inom naturforskningen, som just nu i
sydliga Europa upplevde en glanstid och som något mindre än andra
vetenskaper var bunden vid de akademiska traditionerna. Hur kringskuren fri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
