Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denne njutningsvän äger inte Columbus’ moraliska gillande, men en
förutsättning för Lustvin-gestalten är, att skalden själv ägt hans för alla
skönhetsintryck öppna sinne. Därav också det utsökt fina natursinne, varom
flera av hans dikter vittna, t. ex. följande strof ur ett ode till konungen i
»Herculis Vägeval», en strof som leder tankarna till Opp Amaryllis’ diktare:
När Sommar-Phoebus går på himlens höga han,
med sina strålar
han präktigt målar
gladlynta jorden, skogar, berg och plan.
Tå blir all fägring uppenbar,
tå synes lufften sölfverklar
thet skiöna vatnet hvilar still;
små foglar spela af ock till:
ti liri liri lill,
så att hvad lijf ej har af hugnadt liva vill.
Formen här är medvetet konstfull, men omedelbarheten har dröjt kvar.
Och trots att ändamålet med hela denna målning egentligen blott är att
åskådliggöra, vilken livande inverkan konungen har på sitt svenska folk,
förnimma vi ännu, hur starkt diktaren upplevt sommarmorgonen med dess
silverklara luft och nyvaknade fågelsång.
I Uppsala hade Columbus tillhört ett kotteri unga studenter, som skrevo
dikter och författade och uppförde teaterstycken. Själen i detta studentlag
var Urban Hiärne, den blivande läkaren och naturforskaren. Till hans
mångsidiga begåvning hörde utpräglat konstnärliga anlag, och onekligen
var han också ett stycke poet. Märkligare än hans lyriska dikter är dock
hans omklädnad av ett ungdomssvärmeri i en smäktande herderoman efter
tidens recept. Romanen, kallad Stratonice efter den kvinnliga
huvudpersonen, blev väl aldrig avslutad men har åtminstone för
litteraturhistorikern värde såsom ett av de allra första romanförsöken på vårt språk.
Slutligen är Hiärne upphovsmannen till ett av 1600-talets intressantaste
svenska dramer, kanske det enda med klart konstnärliga pretentioner,
tragedien »Rosimunda», skriven och uppförd 1665 för att förlusta den unge
Karl XI vid begynnelsen av hans studier i Uppsala.
I den europeiska litteraturen är 1600-talet dramats århundrade framför
andra, men härav förmärkes föga i Sverige. Visserligen är inte den svenska
dramatiken så obetydlig rent kvantitativt. Vid skolorna uppfördes hela
århundradet igenom moraliserande och mer eller mindre roande skådespel,
och även resande utländska teatertrupper besökte några gånger landet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
