Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kallade arten »liten poesi»
eller »flyktig poesi» —och
till på köpet förskriva sig
deras kvickheter och
poänger nästan
genomgående från franska original.
Dock beteckna de ett
framsteg i den poetiska
tekniken. Genom Werwing
börjar del svenska språket att
villigare än förr foga sig
också efter salongernas
krav och antaga den
spirituella, lekande
konversationston, som Dalin och
gustavianerna sedan skulle
bringa till fulländning.
Den lätta
sällskapspoesien är emellertid inte
det enda fält, där fransk
smak tager sitt insteg. Det
må här erinras om, att
den klassiska franska dra-
matiken ganska tidigt
spelades i Sverige. Snart nog
vann även Boileau, den
franska klassicismens
lagstiftare, svenska läsare,
översättare och imitatörer.
Främst bland dessa står
den karolinska tidens mest
avancerade
kulturpersonlighet, Samuel von Trie-
Bland Sophia Brenners dikter ingår jämte ovanstående
kopparstick ett »Minne öfwer den förundranswärde
store amerikanske aloen, huilken uppå högwälborne
gref-wens, grej Nils Gyldenstolpes säte-gård Noor i Upland,
begynte blomstras i september 1708 och framhärdade
således den där på följande hela starka winteren öfwer
och war den första som i Swerige kommit at bära
blommor». Dikten är buren av en egendomlig nationell stolthet:
författarinnan försäkrar, »at som hon [aloen] i den
swen-ska mull sin höghet icke lagt omkull... så tror jag, at
wdrt modersmål allt samma stora framsteg tåh. I
bakgrunden skymtar Noors vackra lilla slott med dess
trädgård på terrasser i fransk stil. — Kopparstick av E.
Brenner i makans 1713 utgivna »Poetiske dikter».
wald. Själv ägde denne
varken formtalang eller fantasi nog för att bli en verkligt betydande skald,
men hans uppfattning av skaldens kall bar inom sig fröet till den framtida
utvecklingen. I satirerna »Emot dem som falskeligen inbilla sig vara poe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
