Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blev han även i tillfälle att på närmaste håll övervaka upprättandet av det
i dessa trakter för flottans bemannande nyuppsatta båtsmanshållet.
Bristen på sjöfolk hade länge gjort sig gällande, och då nu flottan
ökades ut betydligt, vidtog konungen den åtgärden att också för dess del skapa
ett indelningsverk i likhet med vad han gjorde för hären. På detta sätt
och genom värvning av volontärer och kofferdibåtsmän för ständig
tjänstgöring bragtes flottans manskapsstyrka omsider upp till över 11,000 man.
vartill kom att skeppsgossekåren —- huvudsakligen rekryterad med söner
till flottans egna män inom underbefälet — fick sin första fasta organisation
och att dess numerär fastställdes till 50 gossar pr eskader.
För att höja yrkesskickligheten och giva befälspersonalen största
möjliga erfarenhet i aktiv sjökrigstjänst och för att för framtiden kunna
undvika det tidigare så vanliga förhyrandet av främmande officerare
uppmuntrade konungen livligt sina sjöofficerare att under rådande fred här hemma
gå i utländsk örlogstjänst. Undervisningen inom flottan bedrevs dessutom
vid de nyinrättade styrmans- och artilleriskolorna.
På ännu mångahanda sätt ingrep den nitiske Karl XI för höjandet av
flottans effektivitet, men det sagda må vara nog. Den ärestod, som år 1897
restes i den av honom grundade örlogsstaden, är blott ett ringa tecken på
den tacksamhetsskuld, vari riket och dess sjövapen stå till denne monark.
FLOTTAN UNDER STORA NORDISKA KRIGET.
Med den väldiga flotta, den största Sverige någonsin ägt, som den unge
kung Karl tog i arv efter sin fader, kunde man vänta, att densamma, rätt
använd och väl underhållen och övad, skulle framgångsrikt bidraga till
hävdandet av den svenska stormaktens herravälde på de oss omgivande
haven. Frånsett den under flottans beskydd verkställda landstigningen på
Själland år 1700, varigenom Danmark omedelbart tvangs till fred, kom
sjövapnet under Stora nordiska kriget emellertid ej att utöva den
fruktbärande verksamhet, som dess dåvarande styrka kunde ha föranlett. Den
erhöll ofta blott sekundära uppgifter på sin lott, i stället för att den bort
med hela sin slagkraft sättas in mot huvudmålet — den fientliga flottans
nedkämpande. Genom sin existens räddade dock flottan, som så många
gånger tillförene, det svenska rikslandet från att besättas av fientliga
trupper och från att få sina handelsförbindelser avskurna, vilket skulle hava
betytt fullständig ruin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
