Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skeppskompaniets sigill av år
1630. För närvarande torde
blott ett enda original,
inpressat i papper, finnas i behåll.
Riksarkivet.
förslogo att ensamma utreda skepp av den typ
och det skick, som tiden krävde. Visserligen stod
det borgarna fritt att slå sig tillsammans i ett
obegränsat antal, men denna form, partrederi kallat,
kom mycket litet i användning under Gustav
Adolfs tid.
Tyngdpunkten i den svenska sjöfarten lades
redan nu liksom i utlandet på kompanibildningar
eller, som vi numera säga, rederiaktiebolag. Och
häri består ej minst den ingripande omvälvning,
som under 1630-talet började taga form inom vår
sjöfart. Såsom tidigare nämnts, var redan Karl IX
inne på tanken, då han år 1608 utfärdade »patent» för ett kompani i
Göteborg, avsett att driva skeppsfart och handel »såväl till Moskwa som
till Persien». Så vitt känt är, kom detta bolag aldrig i gång. Gustav Adolf,
som insåg, att detta var den väg, på vilken den svenska sjöfarten skulle
vinna önskat uppsving, gjorde upprepade försök att starta dylika
kompanier, men av olika anledningar delade de samma öde, som Karl IX:s första
ansats. Först år 1629 lyckades det äntligen, men då var det de skärpta
utrikespolitiska förhållandena, som starkt bidrogo till framgång i hans
strävanden.
Det i Tyskland pågående religionskriget hade nämligen dragit sig
alltmer mot norr, och 1628 stodo de kejserliga trupperna vid Östersjöns kust
under Wallenstein, utnämnd till »General des Oceanischen und Baltischen
Meeres». Vad allt detta innebar, begrep var man på den tiden rätt så bra,
och villigt beslöto de i januari 1629 till Stockholm kallade ombuden för
femtiosju av rikets städer, på konungens förslag, att bilda ett
»skeppskom-pani», avsett att mota den hotande faran, vilket, sades det, bäst kunde
ske »näst Gud med en flotta till sjöss, som kunde bastant gå faran emot
och all olycka styra och avvärja från fäderneslandets gränser».
Ifrågavarande städer, fördelade i olika stora grupper efter
förmögenhetsförhållandena, förbundo sig att anskaffa sexton goda skepp bestyckade med tolv—
sexton små kanoner och ställa dem till kronans förfogande vid behov.
Sålunda tillkommo hos oss de s. k. monterade (bestyckade)
kofferdi-skeppen, vilka inom kort föranledde införandet i vår sjötullagstiftning av
begreppen hel-, halv- och ofria skepp, allteftersom de voro bestyckade eller
icke, begrepp, som under ett par sekel kommo att spela en mycket fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
