Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gp
V
^ .1
Handelsskuta från 1665. Teckningen — ovanligt väl utförd
för sin tid — är synnerligen intressant. Den vågformade
ut-tagningen midskepps i fartygssidan är nämligen ett
karakteristiskt drag i det medeltida byggnadsmaneret. Ligger nu
ett verkligt fartyg till grund för teckningen, vilket knappast
torde kunna betvivlas, sd visar detta, hur gamla former
kunde dröja sig kvar i det civila skeppsbyggeriet i en och annan
ort av vårt land. Betraktad som typ synes bilden föreställa
den dåtida »skutan» men kan också vara en »pråm», vilken
åtminstone var tacklad på samma sätt som »skutan«. — Ur
den förut (sid. 189) citerade kartan över Björnö gård i
Roslagen. Nordiska museet.
närmaste man och
förde befälet på batteriet,
och talade om vad som
hänt. Han rusade
genast till kajutan och
frågade Ribbing, om
icke flaggan skulle
hissas igen, vartill Ribbing
svarade: »Ingalunda»
och »Gå till the Downs
redd. Det är mina
order!» Nu sändes en
löjtnant över till
engelsmannen, som
meddelades, att Ribbing ville gå
till the Downs, varför
en engelsk officer
följde med att lotsa
Wachtmeister. På nästa
morgon klockan tre dog
Ribbing efter svåra li-
danden. Utom Ribbing stupade två och sårades två matroser och två under-
officerare, av vilka en dog samma dag som chefen. Vid hemkomsten blev
Klöfverskjöld dömd till döden för flaggstrykningen men benådades
sedermera.
Under Karl XII:s tid, vilken ju uteslutande gick i krigets tecken, måste
naturligtvis sjöhandeln röna väsentligt inflytande av de oroliga
förhållandena. 1 början kunde väl sjöfarten någorlunda hävda sig, men sedan
Danmark ingripit i kriget och ända till konungens död avtog den alltmera
och förföll slutligen. Allt arbete sedan Gustav Adolfs tid var slaget i
spillror, och som så många gånger förr blev det att ånyo börja från början.
SKEPPSBYGGERIET.
Skeppsbyggeriets och skeppstypernas historia är hos oss ett mycket
förbisett område, ehuru det icke borde vara av mindre intresse och betydelse
för vår kulturhistoria än vilken annan arkitektur som helst. Tyvärr är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
