- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 5. Den karolinska tiden /
257

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Striden vid Orfordness 1704. Otaliga äro de konvojexpeditioner, som svenska örlogsfartyg
till sjöhandelns skydd fått göra under århundradenas lopp till mer eller mindre avlägsna
farvatten. Och många äro också de nappatag, som därvid utkämpats med skepp och liv
som insats för att hävda den svenska flaggans rätt på haven. Den kanske mest
namnkunniga av dylika strider i vår historia är skeppet »Ölands» ojämna kamp mot nio engelska
örlogsmän utanför Orfordness på kusten av Suffolk den 28 juli 1704. Sverige låg ej i krig
med England, men britterna krävde, att det svenska örlogsskeppet skulle stryka märsseglen
som honnör för den engelska flaggan. Då konvojchefen, kapten Gustaf Psilander, sin
instruktion likmätigt, vägrade detta, gick det utan vidare löst. Psilander och hans tappra
besättning gdvo här under nära fem timmars hård strid prov på det största mannamod,
»Öland» blev så gott som vrak, sexton man voro dödsskjutna och trettiosju svårt sårade.
Likväl hade svenskarna lyckats sd illa tilltyga de övermodiga engelsmännen, att det ena
efter det andra av deras skepp tvangs att draga sig ur striden. — Ovanstående, veterligen
icke tidigare reproducerade framställning av striden vid Orfordness 1704 är tillskriven
sekonden ombord, friherre Carl Hans Wachtmeister, och befinner sig i privat ägo.

skeppet kunde inte manövreras utan började driva med floden, varför man
fällde ankaret. Vid första salvan hade Ribbing olyckligtvis blivit träffad
av två muskötkulor, varav den ena gick genom magen och fastnade i
ryggen, den andra genom armen. Han bars ned i kajutan. Under sina plågor
hade han givit befallning att stryka flaggan och upphöra med elden. Blott
få visste om att Ribbing skjutits och att flaggan blivit struken, förrän en
båtsman kom springande ned till löjtnant Klöfverskjöld, som var Ribbings

Sv. folket genom tiderna V. — 17.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 12 02:31:26 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/5/0291.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free