Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
orrar, ierper, dufuor och tiädrar,
änder och suanor medh huijta fiädrar,
krantzfoglar, bofinker, stegliser medh,
åkerhöns och starar; förgät icke det!
Aff hemtamde foglar skall tu ihiäl slå
gäss, höns ach alt thet tu kan få.
Tu skall och kiöpa feta capuner,
pliasanter, ankor och kalkuner.
Fijsker skall tu köpa och så
de ferskeste och skiönaste, tu kan fåå.
Carper, lax, ål och smirlingh,
maal, gäddor, simpor och grönlingh,
färsk torsk, flundrer och färsk sill,
helleflundror och huitlingh iagh hafua will.
braxen, göös, sijk och stör
och sådan, som iagh plägar äta för.
Räckor pläga och tiäna them wäll,
som gierna drijfua älskogz speel.
Humor och krabber beställ och såå,
thet mäste tu kant klå och få ...»
Den andra, hämtad ur en av Lucidors bröllopsdikter, har ett
omisskännligt tycke av svenskt herrgårdskalas — man frestas nästan att bland
de pompösa alexandrinerna fläta in fru Lenngrens muntra strofer: »uti
prästgåln slamrades med mortlar...»:
»Hwad föllier för en radh mäd stekt ok sudin Maat?
Hwart skal the wägen ta mäd sådan hoop med faat?
Här finnes Höns ok Giäss, Lam, Ox ok Kalfwestekar,
Månghanda Fogel slaag, hwar nånsin en på pekar,
Järp, Tieder, Orrar, Höns som komm från Kalikuth,
Maat-Guden hafwer här flyt alt sit Wisthuus uth:
Hiort, Harar Rådiuur alt huad som en wil begiära,
En lijten Grijs ok stoort Swijn får ha samma ähra,
Ey är här heller glömt, Potage ok Fricasse,
Som ätes hur’ man wil mädh eller vthan Skee!»
UMGÄNGESLIV OCH NÖJEN.
Umgängesliv i betydelsen sällskaplig samvaro för samvarons egen skull
är ett begrepp av jämförelsevis sent ursprung. Vad vi nutilldags avse
därmed hör, trots påtagliga omvandlingstendenser, samman med 1800-talets
borgerliga livsföring, som i sin tur anammat mycket av aristokratiska 1700-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
