Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framgångar, och vi finna hur vid flera tillfällen dessa återgivits i bilder
med anspråk på äkthet i skildringen. Gustav Adolf gav 1615 sin målare
Holger Hansson i uppdrag att avrita Augdows belägring. På Matthäus
Merians förlag i Frankfurt am Main utgavs en med gravyrer illustrerad
krönika, även innehållande de svenska segrarna på Tysklands slagfält (flera
bilder se bd 4). Visserligen var detta ett utländskt företag, men det skedde
under svensk medverkan, och i Kungssalen på Läckö förenade Magnus
Gabriel De la Gardie i målade kopior dessa krigsminnen till en suggestiv
enhet (nu på Karlberg; bilder se bd 4, sid. 15, 29, 219). På Kristinas
triumfbåge (jfr sid. 354 i bd 4) voro målade Banérs, Wrangels och Torstenssons
segrar, vid Oldendorf, Wittstock, Breitenfeld, Jankowitz etc. De främsta
minnesmärkena över den svenska krigslyckan, såväl konstnärligt som
kvantitativt, äro att finna på Drottningholms slott, där Johan Filip Lemke
på 1680—90-talen efter Erik Dahlbergs teckningar i de gallerier, som bära
Karl X:s och Karl XI :s namn, utfört två serier av bataljmålningar med
motiv från dessa kungars krig (bilder se hl. a. sid. 11 och 225). Erik
Dahlbergs betydande insats inom den karolinska konsten går i detta, den
fosterländska ärans tecken. — Till den kategori, som återger historiska händelser
höra även de målningar av kröningar och kungliga bröllop, med vilka bl. a.
Ehrenstrahl bidragit till tidens bildkrönika (ex. se sid. 39).
Men inte bara de svenska insatserna ute i Europa, även det svenska
rikets märkvärdighet, dess städer och slott m. m., var det en konstnärlig
uppgift att framvisa till den nationella självkänslans ökande. »Utlänningarna
böra få se, huru mycket stort och vackert finnes inom vårt fädernesland» —
det är Erik Dahlbergs eget yttrande vid planerandet av hans stolta verk,
»Suecia antiqua et hodierna» — för eftervärlden en kulturhistorisk guldgruva.
En märklig landvinning inom konsten må nämnas: upptäckten av den
svenska naturen. Samtidigt som svenskarna alltmer rikta blickarna mot
Söderns solbadade nejder och mot dess stora förflutna, finner målarkonsten
under holländsk ledning sin väg till den vilda charmen i det av kulturen
orörda svenska landskapet. Under 1640-talet besökes Sverige av den
holländske målaren Allaert van Everdingen; hans stora målning av Julita bruk
(återgiven å sid. 45 och 253 i bd 4) är det främsta men inte enda bevarade
resultatet av denna vistelse. Everdingens besök är icke något enstaka fall;
något senare besökes Sverige av två unga holländare, Jacob Houstraet och
Aert van de Venne; som framgår av en supplik till drottning Kristina, ha de
för avsikt att måla landets utmärkta motiv av »härliga landskap, berg, dalar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
