Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nya idéer och nya krav klappade på dörren till religionens värld. Därför
blev Frihetstiden en allvarlig — men också intressant — brytningstid för
den svenska kyrkan utan motsvarighet sedan reformationens dagar.
PIETISMEN FÅR INSTEG I LANDET.
År 1717 — således året innan skottet vid Fredrikshald ändade Karl XII:s
bana och därmed ett helt tidevarv steg ned i graven — utkom i Stockholm
en liten bok, som på det religiösa området varslade om att en ny tid var i
annalkande. Boken bar den något ovanliga titeln »Mose och Lamsens
wi-sor» och utgjorde en samling sånger, avsedda att användas i hemmen och
vid de religiösa sammankomster utanför kyrkans gudstjänster, som sedan
seklets början plägade förekomma här och var i landet. Sångsamlingen
kan sägas utgöra det förnämsta dokumentet för den nya religiösa rörelse,
som vid denna tid fått insteg i landet, den så kallade konservativa pietismen.
Sitt namn »pietism» hade den nya rörelsen erhållit i sitt ursprungsland
Tyskland, där dess första anhängare på grund av sitt för samtiden
uppseendeväckande fromhetsliv i smädligt syfte kallats »pietister» (av det
latinska ordet pietas, fromhet). Såsom särskilt den senaste forskningen
uppdagat, utgjorde emellertid pietismen icke en för det lutherska Tyskland
säregen företeelse.
Den pietistiska rörelsen framstår till sitt allmänna väsen som ett led i
en omfattande internationell utveckling. I olika former men med samma
grundsyfte framträdde under 1600-talet på skilda håll i Europa ett allmänt
motstånd mot de stora protestantiska kyrkornas stela bundenhet vid
dogmerna och prästerligt byråkratiska uppfattning, som medfört en opersonlig
inställning till religionen och undertryckt lekmännens medansvar och
med-inflytande i kyrkolivet. Dessa krav på den enskilde individens religiösa
frihet och på ett mera innerligt kristendomsliv uppenbarade sig såväl i den
engelska puritanismen och den holländska precisismen som i den tyska
pietismen.
Inom den tyska lutherdomen hade under 1600-talet religionen blivit så
bunden i fasta dogmer och erhållit en sådan karaktär av yttre institution,
att en allmän förslappning och förtorkning inträtt i fromhetslivet. Där
framträdde flera kyrkomän, som yrkade pä en personligt upplevd fromhet
av både präster och lekmän och hävdade, att även lekmännen ägde religiös
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
