Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
församlingens idéer. Märk väl idéer! Icke brödraförsamlingens former utan
dess anda skulle de sträva att utbreda. Därför skulle de alltid söka komma
i förbindelse med församlingsprästerna och noga se till, att de icke trädde
i opposition mot det kyrkliga arbetet. De herrnhutiskt väckta skulle framför
allt gagna det inhemska kyrkolivet. Mellan detta och moderförsamlingen
i Iierrnhut skulle så diaspora-arbetarna bli en levande förbindelselänk till
gemensam sammanhållning och fostran.
Dessa diaspora-arbetare skulle framför allt vara själasörjare för de små
herrnhutarvänliga kretsar som bildats. De skulle, som det heter i en
rundskrivelse från Herrnhut till dem, »icke predika utan trösta, förmana och
hjälpa, så länge de förmå. De skola icke tänka på att uträtta stora ting.
Det är trohet, som man begär av dem». I långa, ofta mödosamt hopritade,
på en vidunderlig svensk-tyska avfattade rapporter redogöra de hos
ledningen i Herrnhut för sitt arbete. Det är dessa rapporter och brev, som
låta forskaren blicka in i herrnhutismens utbredning i vårt land under
1700-och 1800-talen. Det är nästan rörande att där läsa om all den möda, som
dessa diaspora-arbetare nedlade på att taga hand om alla, även de ringaste
bland vännerna ute i diasporan. De kunde i timmar och dagar sitta och
lyssna till deras bekymmer och andliga erfarenheter och synas också i de
flesta fall ha funnit det förlösande ordet, som bragte klarhet och frid.
Diaspora-arbetarnas uppgift var sannerligen icke den lättaste. De fingo
umgås med förnäma aristokrater och akademiskt bildade präster lika ofta
som med praktiska köpmän och enkla bönder. För alla dessa skulle de
vara ledare och åt var och en kunna giva ett ord i rättan tid. Under sina
färder genom bygderna fingo de ofta uthärda påfrestande fysiska
strapatser. I ur och skur hade de att vecka efter vecka på en skranglig kärra
färdas långa, stundom oländiga vägar. Ofta väntade dem vid framkomsten
endast en tarvlig måltid och ett liårt nattläger.
Därtill kom, att diaspora-arbetarna icke så sällan mötte ovilja och
misstänksamhet, ej minst från prästernas sida. Men alla dessa vedermödor
uppvägdes till fullo av den trygghet och fröjd, som de erforo i den samlade
kretsen av vänner och meningsfränder, där de sutto, som det heter i en av
Zinzendorfs dikter, »Herz und Herz vereint zusammen» (»Hjärtan enigt
sammanslutna» står det i den svenska översättningen). Då steg jublet högt i
deras sinnen inför de vunna framgångarna, då sporrade de varandra till
nya tag, och då förenade de sig i andakt kring minnet av de händelser, som
skapat moderförsamlingen nere i Herrnhut.
Sv. folket genom tiderna VI. — 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
