Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med avsikt har här så utförligt talats om dessa diaspora-arbetare och
deras verksamhet. Ty det är intet tvivel om att det framför allt var deras
gärning, som beredde den herrnhutiska fromheten mark i vårt land.
Naturligtvis nådde den hit även på andra vägar, såsom genom herrnhutisk
litteratur, genom svenska prästers korrespondens med Herrnhut och genom
svenska barns vistelse i brödraförsamlingens skolor.
När det gäller att förklara herrnhutismens snabba genombrott i början
av 1740-talet och dess fullkomliga segertåg under de följande årtiondena,
är det emellertid nödvändigt att taga i betraktande det allmänna kulturella
läget i vårt land vid denna tid. Den politiska kursförändring, som inträdde
med Arvid Horns fall och hattpartiets seger under riksdagen 1738, medförde
viktiga nyheter både på det ekonomiska och det allmänt kulturella området,
vilket i sin tur återverkade på svenska folkets tanke- och fromhetsliv.
Det var ett nytt släkte, som nu krävde maktens ansvar och sötma. Den
gamle Arvid Horn och hans meningsfränder hade fått sin daning under det
karolinska skedet, och de hade alla innerst bevarat mycket av den något
tunga och kärva livsåskådning, i vilken de fostrats. De skötos nu åt sidan
av en generation, som företrädde en ny livsföring och nya ideal.
Enväldets tryck och krigets mödor kände den blott genom andras vittnesbörd
och kunde därför ej heller förstå den försiktiga och återhållsamma politik,
som den Hornska styrelsen hade fört. Ungdomligt vaken, men därför också
lättantändlig, hade denna efterkrigsgeneration snabbt tillägnat sig
upplysningens idéer med krav på religiös tolerans, på humanare
uppfostringsmetoder och på ett handlingsprogram, som hade den materiella välfärden
till mål.
Det är uppenbart, att denna allmänna strömkantring skulle medföra
viktiga konsekvenser för kyrkans ställning inom statssamfundet. Den
ekonomiska politik, som de nya maktägarna bedrevo, ställde kyrkan inför
svåra problem. Strängt taget infördes inga nya idéer i det ekonomiska livet.
Man tillämpade endast mera konsekvent och hänsynslöst de principer i
merkantilistisk anda, som redan tidigare statsmän bekänt sig till.
Det var särskilt industrien, som blev det segrande partiets skötebarn.
Men då man därför måste inkalla skickliga arbetare från utlandet, blev den
gamla religionsfrihetsfrågan åter ett brännande problem. Bland de från
andra länder inkallade yrkesmännen befunno sig nämligen många anhängare
av andra trossamfund än det lutherska. Tack vare handelns och industriens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
