Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i Sverige — dennes »Principia» nämnes visserligen första gången mera i
förbigående i E. Frondins disputation »Historia astronomiae europeae» för
Elvius 1703, men Elvius själv ansåg Newtons åsikter om tyngdlagen för en
abstraktion, och Polhem vägrade att tro på Newtons upptäckt. Swedenborg
gör på olika områden betydelsefulla upptäckter och rön, som verka
befruktande på samtidens vetenskapliga och ekonomiska liv.
Mårten Triewald hade under ett mer än tioårigt uppehåll i England dels
som affärsman, dels som mekaniker skaffat sig vidsträckta kunskaper och
en tid t. o. m. studerat för Newton. Efter återkomsten till Sverige höll
Triewald 1728—29 talrikt besökta föreläsningar i fysik på riddarhuset i
Stockholm, och 1735 ff. utgav han dessa föreläsningar med titeln
»Föreläsningar öfver nya naturkunnigheten». I allt väsentligt följer han Newton i
redogörelsen för tyngdlagen, centrifugal- och centripetalkraften. Triewalds
betydelse för det vetenskapliga studiet i vårt land ligger dessutom däri, att
han var en av de första, som för vetenskaplig framställning använde
modersmålet, icke utan häftigt motstånd från den gamla skolans sida. I
företalet till sina föreläsningar skriver han, att en del åhörare infunnit sig, »som
brusto af ilska och afund att nu se dylika kunskaper utan sin vanliga dräkt
framträda i enfaldiga svenska kläder». Man får inte förbise betydelsen av
denna insats, ty därigenom kunde den stora allmänheten taga del av de
vetenskapliga framstegen, medan förut, då latinet var det vetenskapliga
språket, dessa förbehöllos ett litet lärt fåtal. Längre fram, efter
Vetenskapsakademiens stiftande, se vi t. o. m., hur en mängd lekmän förmås att aktivt
deltaga i det vetenskapliga arbetet. Många av Vetenskapsakademiens rön
äro skrivna av lekmän utan egentlig lärd bildning.
Även Emanuel Swedenborg hade hämtat sina impulser från en längre
studieresa i England. Han är den förste svensk, som fullständigt tillägnat
sig Newtons nya världsteori — Newtons största betydelse består icke i
upptäckten av tyngdlagen utan däri, att till honom är knuten den upptäckten,
att fasta lagar länka naturen, icke mirakulösa. Om han träffat Newton,
är däremot ovisst. 1715 är Swedenborg tillbaka i Sverige, full av
vetenskapliga och ekonomiska planer, bl. a. sysselsatte honom tanken på
flyg-skepp (ritning till ett sådant finns i Linköpings stiftsbibliotek) och
undervattensbåtar. Under några år var Swedenborg Polhems medhjälpare, men
det kom snart till en allvarlig brytning dem emellan, då Swedenborg, icke
alldeles obefogat, ansåg Polhems ekonomiska sinne alltför starkt utvecklat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
