Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
människor — som
definitivt bröt ned misstron
mot potatisen som
mänskligt födoämne.
Naturligtvis skulle det emellertid
i alla fall dröja länge
innan den allmänt kom till
användning. —
Framställningen av jordbrukets
förändringar i övrigt har
hänvisats till nästa band,
därför att deras verkningar
visade sig först senare.
Här har
uppmärksamheten fästs på detta område
enbart för att man från
början skall vara på det
klara med var den .stora
uppgiften låg och hur
litet som där uppnåddes
förrän långt fram i tiden.
När jordbruket var och
förblev så primitivt som
fallet faktiskt var, är det enbart naturligt, att man skulle se sig om efter
möjligheter att utvidga andra näringar och sätta dem i stånd att bättre
försörja folket. Den merkantilistiska åskådningen hade också — alldeles
oavsett vad som skulle ha blivit resultatet av mer genomtänkta
frågeställningar — en ständig böjelse att överbetona dessa andra näringar och
överskatta deras möjligheter, så att icke-jordbruksnäringarna blevo
föremål för lågt räknat hundra gånger så starkt intresse från statens och
politikernas sida som jordbruket. Riksdagsförhandlingar, utredningar inom
ämbetsverken och småskrifter av enskilda behandlade särskilt under
Frihetstiden i en aldrig sinande ström uppgiften att utvidga »slöjderna»; inga
understöd voro för dyrbara och inga ingrepp i de enskildas rörelsefrihet
alltför djupa, när sådana syften skulle befordras. Det är därför helt
naturligt att dessa företeelser i allmänna medvetandet ha fått en plats,
som icke på något sätt motsvaras av deras roll för svenska folket. Det
Det saknades under det för alla slags praktiska reformer
så entusiastiska 1700-talet inte uppfinnare på
lantbruks-teknikens område, men i stort sett var modernäringen
vår mest efterblivna. Främst hämmades utvecklingen
därigenom att under »gamla skiftets» tid varje stycke
av en bys inägor var uppdelat i småtegar, en på var
och en av byns jordägare, ju mindre desto flera dessa
voro. Men storskiftets tid var i antågande. — Bönder
plöja sina små åkerlappar. Samtida kopparstick.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
