Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mechanicum, som avsåg att bli »dels en skola för utbildande av lärjungar,
dels ett laboratorium i modern mening för anställande av teoretiska och
praktiska försök i mekaniken, och dels på samma gång en permanent
utställning av Polhems och andras maskiner». Det är sant, att detta
Laboratorium mechanicum, delvis därför att Polhems intresse överfördes på hans
privata företag Stjärnsund, knappast kom att få den betydelse, som
ursprungligen avsågs därmed, och att det, sedan det genomgått växlande öden,
indrogs efter 1747 års riksdag, visserligen för att efter några år på nytt
tagas upp, nu (1756) under Gabriel Polhems ledning. Men det har påpekats,
att det otvivelaktigt finns ett samband mellan detta Polhems laboratorium
och vad som sist blivit Tekniska högskolan. Den kanske märkligaste delen
av detta laboratorium var modellkammaren. Redan samtiden betecknade
denna som en sevärdhet i Stockholm. Och nu hör den till det förnämsta
som finns att se i Tekniska museet.
Ett annat exempel bör nämnas på begynnande högre teknisk
undervisning. Under åren 1728 och 1729 höll Triewald på Riddarhuset i
Stockholm föreläsningar med experiment över fysikaliska och mekaniska ämnen.
Det är omvittnat bl. a. av Triewalds minnestecknare i Vetenskapsakademien,
att dessa föreläsningar blevo livligt besökta: »man såg ej ungdomen allenast
utan äfven gamle och riksens hederligste männ med nöje honom här på
vårt riddarhus åhöra bland en stor myckenhet af folk». Dessa föreläsningar
hade tydligen en verklig uppgift att fylla. Det saknar icke sitt intresse att
konstatera, att de också anknöto till Polhem: bl. a. omtalades i dem »vår
store Polhems i den lärde verlden förr obekante rön och nyttige påfund».
Vad lägre teknisk undervisning beträffar, finns det bland Rinmans
anteckningar ett ställe, som är mycket typiskt både för det arbete, som han
hade att utföra, och för det arbete, som teknikens föregångsmän i allmänhet
vid denna tid fingo sysselsätta sig med. År 1776 »blev en skicklig studerande
vid namn Christian Johanssén av mig undervisad uti konsten att på flera
sätt etsa, förgylla och pryda klingor och varjehanda finare polerade
stålarbeten». Det gällde tydligen icke bara att uppfinna nya maskiner och nya
tillverkningsmetoder, man skulle också finna folk, som kunde hantera dem.
I tidens skrifter finner man ofta samma klagan, nämligen över bristen på
yrkesutbildat folk och över svårigheterna att förmå hantverkare och
bruksarbetare att frångå gamla invanda metoder. Polhem hade i det fallet dystra
erfarenheter: »Straxt mötte mig den olägenhet, at mästare och gesäller, så
in- som utrikes ifrån, föllo mig icke allenast nog dyre, utan ock ganska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
