- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 6. Frihetstidens kultur /
242

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sammandrag till Svea rikes historia: »Aldrig hade svenska hovet visat sig
i sådan prakt, som vid konung Fredriks kröning; allting glimmade av guld
och silver, så att man snart kunnat tro, att man varit i Mexiko eller Peru.
Flera tycktes, att detta prål var i samma smak, som när en på sotsängen
liggande flicka kläder sig i galadräkt. Man gav därför ut en särskild
förordning till yppighets och överflöds hämmande av den 3 juni 1720, och
hade denna stadga ett besynnerligt öde, ty hon efterlevdes».

Ue överflödsförordningar, som senare utkommo under Frihetstiden, skola
här och där omtalas i det följande. I 1740 års förordning »mot en och
annan yppighet» läser man några rader, vilka visa, att man försökte
åstadkomma större enkelhet genom exempel från hovet:

»Vi förmoda ock, att våra trogna undersåtar av eget bevåg, så uti
kläder som annat, beflita sig om ärbarhet och all omständig sparsamhet,
jämväl att de förnämare däruti föregå de andra med gott exempel och
efter-döme, såsom vi ock med särdeles nöje och välbehag vele anse om fruntimret
vid vårt kungl. hov, samt andra fruntimmer, vilka sig eljest där infinna på
apartements och andra galadagar, visa sig uti svart slät här tillverkad
siden-tygsdräkt, helst vi gärna se att hovdräkten med tiden, och när
manufakturerna kunna anskaffa tillräckligt svarta sidentyger, må bliva svart, såsom
varigenom en märkelig besparing vinnas kan.»

Under de fredliga åren ökades landets välstånd, även om mycken
fattigdom och mycket elände på sina håll gjorde sig gällande. Vi komma ganska
snart (på 1720-talet) till en utveckling, bland annat av konst och
konstindustri, vari hos oss den nya stilen, rokokon, framträder. Frankrike, som ända
från 1600-talets senare del, under Ludvig XIV:s regering blivit ledande i
smak och mode, kom nu att utöva ett ännu större inflytande än förut,
Man klagade över att den gammalsvenska andan fick vika i »det snart
franska Sverige». I satiren »Det lystra och belevade Stockholm» tilltalar
en anonym författare (Anders Odel) tidens modeherrar hl. a. på följande
sätt: »I, som i vagnar åken med ålderstigen aire, och sällan svenska språ-

PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Detta samtida, i utlandet utförda kopparstick ger
endast en svag föreställning om den stål och pompa, som utvecklades kring Fredrik I:s
kröning till svensk konung. Ceremonien ägde rum i Stockholms Storkyrka den 2 maj 1720,
och bilden visar dess höjdpunkt, då ärkebiskopen Matthias Steuchius sätter Karlarnas krona
på den tyske lantgrevens välfriserade allongeperuk. Hela staden var i festskrud; det enda
missljudet var knallen av ett vimpelprytt, bestyckat köpmansskepp i hamnen, som vid
saluten »flög upp i luften av folkets vårdslöshet, varvid över 100 människor tillika
upp-flögo och ömkligen omkomma-. — Kopparstick. Kungliga biblioteket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 12 02:31:34 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/6/0296.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free