Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN UNGE TESSIN.
När det gäller att få en bild av Tessins insats och tänkande, må man
minnas, att det var en lång och för smakens utveckling innehållsrik tid,
han levde. Vad den 19-årige ynglingen på sin första utländska studieresa
från år 1714 kände i konstnärliga ting, var förvisso icke alltid detsamma,
som vad enslingen på Åkerö under 1750—60-taIen tänkte och uttryckte. Vid
det första datumet var rokokon icke ens född i Europa, vid det senare hade
den redan blommat ut. Denna stigande och fallande smakvåg speglar sig
utan tvivel även i Tessins sinne, om det än icke är lätt, med de medel som
stå oss till buds, att i uttalade meningar erhålla klarhet däröver. Men det
är efter vad dokumenten förtälja, icke denna utveckling, som är det mest
intresseväckande i Tessins konstuppfattning, utan det var de idéer av vitt
skild och ofta mot varandra stridig natur, som utvecklas av honom under
hela hans levnad.
»I konsternas famn blev jag under min salig faders uppsikt uppammad.»
Basen för Carl Gustaf Tessins konstnärliga uppfattning utgör den uppfostran
och ledning, han erhöll av den gamle Tessin. Helt övergav han aldrig de
läror, som denne inpräntat.
I faderns hrev till sonen under dennes första utlandsresa kunna vi lära
känna, hur ivrigt den gamle pläderar för sina läror. Han har hört, att
konsten i Rom helt och hållet förlorat sig i »1’extravagance», och han råder sin
son att »fly detta som pesten». Mot senbarockens utsvävningar sätter han
upp Michelangelo och Bernini som de stora mönster, sonen borde hålla
sig till.
Men om också ynglingen under sin första resa i stort sett följde sin
faders råd, kunde den mogne mannen sedermera under sina upprepade resor
och bosättningar i utlandet intimare än någon samtida svensk man följa
1700-talets konstliv. Sedan han år 1728 blivit överintendent och ledare för
Stockholms slottsbyggnad, reste han samma år för slottsbyggnadens räkning
till Paris och London, 1735—36 vistades han som minister i Wien med en
avstickare till Italien och 1739—42 som minister i Paris. Den centrala
ställning inom det franska konstlivet, som Tessin intog särskilt under sin franska
ministertid, de vänskapsband, han där knöt med de ledande konstnärerna
och konstkännarna, den samlarverksamhet, som han där utvecklade, utgör,
sammantaget ett så omfattande och rikt kapitel, att det här icke ens kan
antydas. Det finns väl icke ett berömt namn i den franska rokokons histo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
