Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ria, som icke i något samband kan knytas samman med Tessins, alltifrån
Oppenort, en av dess första impulsgivare, som Tessin stiftade bekantskap
med under sin första resa, alltintill greve Caylus, en av den nyantika
rörelsens främste budbärare, som blev Tessins nära vän. Med män som
Fran-?ois Boucher, den fine konsthandlaren Gersaint, den betydande
konstsamlaren och konstskriftställaren Mariette till ständiga rådgivare och intima
vänner insöp Tessin den franska rokokons quinta essentia.
LIBERALISM OCH ESTETISK ANALYS.
Det finns en anekdot, berättad av Berch i hans minnesteckning, som
vittnar om Tessins tidiga håg för ögats njutningar. »När han som barn ej
märkvärdigare hade än konfekt, var sådant att vinna att lägga det i
com-partiments efter bakverkets form och färger; mera hågad för det som
roade synen än kittlade smaken.» Barnet, som lade sina konfektbitar i
sköna mönster i stället för att äta upp dem, var obestridligen en estet.
Som mogen man ger Tessin själv definitionen: »I mitt sinne är smak, i
all ting, en vana, då man först lärer egenskaperna av vad gott aktas, och
sedan vänjer ögat, att ej se annat, än det som kännares granskande
undergått». Så lyda alltså hans ord om den egenskap, med vilken han gjort
sin största insats som officiell konstledare, som privat samlare, som
kritiker och som konstskriftställare. Det av umgängelse med god konst
förfinade ögat är instrumentet, som säkrare än regler och lärda studier ger
utslag över gott eller dåligt. Ögats sensibilitet, den regelfria estetiska
analysen har blivit prövostenen för det sköna.
När Tessin så vill, går han fullkomligt förutsättningslöst till sina
estetiska analyser. Han kan lovorda snart sagt vilken tids eller mästares
målningar som helst, blott de äga den måleriska kvalitet, han söker. Han kan
prisa en okänd mästares duk, han kan jämföra en föga bekant konstnär
med stora erkända och ge honom i vissa avseenden företrädet, han kan
jämställa olika tiders alstring hos samme målare och utsovra det goda från
det mindre goda. Om ämnet är högt eller lågt, bekymrar honom icke, icke
heller handlingens innehåll. Några fixa regler ställas icke upp, men
touchens friskhet lovordas, den atmosfäriska ångan över duken, färgernas
rikedom och nyanser och ljusbehandlingens genomskinlighet och mjukhet.
Denna fördomsfria, mot god kvalitet ständigt syftande konstuppfattning
speglas ju framför allt i hans konstsamlingar, där 1400-talsitalienare, 1600-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
