Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
talsnederländare, och bland dem Rembrandt, och 1600-talsfransmän trivas
sida vid sida med det moderna Frankrikes mästare.
Man kan utan överdrift säga, att detta öppna sinne för allt betydande
haft ett avgörande inflytande på hela vår konstodling. Ty Tessins
konstsamlingar bilda kärnan i vårt Nationalmuseum, och för dess höga kvalitet,
framför allt vad gäller franskt 1700-tal, ha vi att tacka Tessins osvikligt
säkra smak.
UPPFOSTRINGSLÄRA OCH MORALISK ESTETIK.
Men i Tessins konstlära ingår dessutom ett kraftigt, helt utom-estetiskt
inslag: den vikt, han tillmätte konsten i uppfostringssyfte. Man kan lätt
komma att missförstå honom, om man icke klart håller i sär hans åsikter
om konst i och för sig och konst i pedagogikens tjänst. Vad som i det förra
avseendet kunde äga stort värde, kunde vara odugligt i det senare. Han
lovordar varmt målningar ur uppfostrans synpunkt, som han icke skulle
ägnat något intresse åt som konstverk.
Tessin är liksom hela den bildade publiken under 1700-talet anhängare
av Lockes uppfostringslära, såsom den framför allt framkommit i dennes
»Thoughts concerning education». Denna lära bröt med 1600-talets
humanistiska formalism inom undervisningsväsendet och hävdade i stället en
rent individuell uppfostran. Målet var att dana goda karaktärer genom
att vädja till barnets förstånd och hederskänsla. Det skulle ske utan tvång,
utan den oblidkeliga stränghet, som tidigare brukats, men genom att leka
in i de ungas sinnen kunskaper och moraliska begrepp. Redan tidigt på
1700-talet tillämpades detta system bland de bildade klasserna i Sverige.
När Tersmeden beskriver sin guvernörs lärarskap, ger han en god
illustration till den Lockeska pedagogiken: »Allt vad han kunde upptänka, som
på beskedligt sätt roade våra år, gjorde han med nöje, dock alltid under
de artigaste moraliska föreställningar, i synnerhet det, som kunde väcka
ett ömt människohjärta». Det är i den andan, som Tessin åtminstone
delvis utövar sin verksamhet som kronprins Gustavs guvernör. »Barna-minne
bör roas, men ej plågas», så sammanfattar han sin uppfostringsprincip.
Samma tendenser hade i Frankrike sin företrädare i Fénelon, vilken
tillämpade sina reformatoriska uppfostringsprinciper som lärare för
hertigen av Bourgogne, Ludvig XIV:s sonson. I sina fabler, i sina dialoger över
forntidens hjältar, i sin roman om idealfursten, »Télémaque», åskådliggör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
