Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholms slott och Strömmen en solig sommarmorgon på 1780-talet, dd Elias Martin
ställde upp sitt staffli på Skeppsholmsbron och målade kungaborgen, båtarna på
strömmen, gardisterna, barnen och flanörerna. — Oljemålning. Nationalmuseum.
III icke ville införa något konstitutionellt styrelsesätt; han ville i stället
återuppliva det personliga regementet».
Sedd mot Frihetstidens bakgrund ter sig Gustav III i de flestas ögon,
i synnerhet så som han framträdde vid 1772 års statsvälvning, som landets
räddare i ett kritiskt ögonblick från inre kaos och yttre undergång; ödet
att likt det olyckliga Polen delas av rovgiriga grannar anses ju ha hotat
Sverige vid denna tidpunkt. Vissa andra ha dock i honom snarare sett
förstöraren av det femtioåra frihetstidevarvet, den reaktionäre avbrytaren av
en i många hänseenden lovande utveckling. Tvivel ha också på sina håll
rests om att Sveriges utrikespolitiska läge vid tiden för Gustav III :s
statsvälvning verkligen var så förtvivlat, den av mössornas regering förda
politiken så riskabel och hotet från Ryssland så överhängande, som konungen
själv och de flesta med honom ansett. Att fälla ett rätt domslut i denna
sak är ännu så länge — och under alla förhållanden här — inte möjligt.
Inte heller skall här ges någon allmän värdesättning av Frihetstidens
stän-dervälde som bakgrund för en värdering av det gustavianska statsskicket.
Så mycket kan i alla fall sägas, att om det förra obestridligen hade en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
