Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och swedenborgianismen. Inte ens konungen själv, som dock beskylldes för
fientlighet mot religionen, har här stått främmande. Djupt i den svenska
folksjälen, den som levde både i bönders och adelsmäns hjärtan, var den
religiösa känslan rotad. Även i kretsar, där den kristna andan drevs på
flykten av torkan och långtråkigheten i den statskyrkliga förkunnelsen, av
inbilskheten och närigheten hos de genomsnittliga dåtida prästerna, sökte
sig den religiösa underströmmen tillbaka, om inte på annat sätt så på
omvägar, och tog sig uttryck i diverse mystiska och svärmiska rörelser av
mer eller mindre överspänt slag. Ä andra sidan kan man räkna som en
av tidens största andliga landvinningar, att den religiösa fördragsamhetens
idé verkligen nu var på frammarsch. Med de rena förföljelserna var det
fr. o. m. Gustav 111 :s tid slut, och det var också Gustav III, som genomförde
religionsfrihet för inflyttade främlingar av alla trosbekännelser, också den
mosaiska. Härvidlag visade han sig verkligt genomträngd av den idé, som
kan betraktas som den mest centrala i upplysningen, den som framför allt
förkunnats av Gustavs andlige lärofader Voltaire, toleransens. Värdet av
reformen i fråga förringas ej av att den också i hög grad förestavades av
ekonomiska skäl: genom införande av religionsfrihet ville man locka
kapitalstarka utlänningar, ej minst judar, att bosätta sig i Sverige. Detta synsätt
på frågan anlades utom av Gustav III själv t. ex. av den, som vid sidan av
konungen framför allt har äran av denna reforms genomförande i Sverige,
Anders Chydenius, den framsynte finske prästen och fysiokraten.
HUMANITÄRA STRÄVANDEN.
Förståelse gentemot andra människor, medkänsla med den lidande, den
förtryckte, detta var känslor, som under 1700-talet äntligen vaknade till
starkare liv. Att ha brutit hjärtanas isiga fördämningar och uppväckt en
verklig broderskapskänsla, detta var kanske århundradets märkligaste
insats i kulturutvecklingen. Så blev 1700-talets senare hälft i Sverige en
genombrottstid på det sociala och humanitära området. I detta hänseende
framstår Gustav III som en värdig företrädare för tiden. Redan hans egen
humana läggning förutbestämde honom därför. Därmed samverkade hans
åstundan att genom reformer i samklang med tidens nya idéer framstå som
den upplyste välgöraren för sitt folk.
Typiskt framträder den mildare och humanare uppfattningen på
strafflagstiftningens område. 1734 års lag var ett storverk för sin tid men i åt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
