Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i månaden (1776). Nya provpsalmboken kostade i Skeppsås 2 öre kmt till
låns 1768. Den var ju en märklig poetisk nyhet, och många lånade den.
Mot århundradets slut tillhandahålles mera profan läsning vid kyrkorna.
Det kunde till och med hända, att man glömde var de utlånade biblarna
stannat (Skänninge 1782). Bland det nya slaget litteratur må nämnas en
handbok i biskötsel, som författats av Carl von Linnés bror, kyrkoherden
i Stenbrohult.
Jämte utlåningsverksamheten bedrevs i socknarna en ganska flitig
bokspridning på så sätt, att man å sockenstämmorna upptog prenumeration
å vissa arbeten. Först var det frågan om böcker av religiöst innehåll. Hela
århundradet igenom förekommer prenumeration å andaktsböcker av skilda
slag. Genom sina cirkulär rekommenderade domkapitlen, vad som borde
läsas av prästerskapet och menigheten. En del titlar förefalla oss nu ganska
främmande, t. ex. Youngs »Sömnlösa nätter, med noter förbättrad», å 4
skilling. Även rekommenderades Christ. Basthohns »Religionens
huvudsanningar» och Ödmanns »Strödda samlingar». I detta sammanhang finna vi
även en avhandling av den italienske fysikern T. Cavallo om elektriciteten.
Den gustavianska tiden var en omvandlingens tid. Men socknen förblir
alltjämt enheten för den lokala självstyrelsen och får i detta avseende allt
större betydelse. Man hade en gammal säker grund, på vilken man kunde
bygga vidare vid utfärdandet av 1800-talets kommunallagar.
Denna bild — detalj av en* akvatinlagravyr av J. F. Martin i »Svenska vuer», visande
Nordmarks järngruva nära Filipstad (efter en teckning av E. A. von Numers) är av stort
socialt intresse. Den visar, hur även kvinnor (liksom f. ö. barn) på 1700-talet sysselsattes
i förvärvsarbete av fysiskt sd påfrestande art som gruvdrift. Prästerskapet gjorde dock
vad det kunde för att ej barns och tjänstefolks arbetsförhållanden skulle lägga hinder i
vägen för inhämtande av läsfärdighet och kunskap i kristendomens huvudstycken, en om
också ytterst ofullkomlig ansats till arbetstidslagstiftning (jfr sid. 70).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
