Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.Skördefolk i arbete. — Pennteckning i skissbok från omkring 1800 av G. Silfwerstrdhle.
Konstakademien.
LANTHUSHÅLLNING OCH BRÄNNVINSBKÄNNING
UNDER 170 O-TALET.
.4Vr ARTUR EVERS.
Två ting äro framför andra utmärkande för det ekonomiska livet i
äldre tid. Det ena är näringslivets relativa oföränderlighet, det andra är,
att produktionen sker nästan uteslutande för det egna behovet, varför man
brukar kalla den självhushållning.
I Sverige är under 1700-talet fortfarande denna gamla produktionsform
den allmänt härskande. Och alltjämt var jordbruket den dominerande
förvärvskällan, varav vid pass 80 °/o av landets befolkning hade sin utkomst.
Visserligen gjordes hos oss åtskilligt för att skapa en industri, men resultatet
motsvarade knappast ansträngningarna. Under industriens högkonjunktur
på 1750-talet uppgick autalet industriarbetare endast till omkring 18,000.
Bergsbruket var av större betydelse, enär det gav uppehälle åt ungefär
120,000 personer. Men lantbruket sköt högt över alla andra näringar. I
mitten av 1700-talet utgjorde den jordbruksidkande befolkningen icke mindre
än 1,4 miljoner eller 4/s av landets totala folkmängd, som vid den tiden
uppgick till 1,786,000. Med sådana siffror för ögonen förundrar man sig icke
över att åtskilliga ekonomiska skriftställare, såsom Theodor Ankarcrona,
Sv. folket genom tiderna VII. — 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
