- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 7. Den gustavianska kulturen /
87

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Yv:$W.f

Denna utsökt artistiska lilla akvarell au höbärgning har visserligen inte mycket att säga
i sak; den upplyser emellertid om att kor som dragare voro vanliga vid körslor. Man kan
tillägga, att i äldre tider åkerarealen inte togs i anspråk för höproduktion: den vanliga
ängssldttern fyllde som regel behovet. — Akvarell av Elias Martin. Nationalmuseum.

spannmål, främst råg och korn samt havre på magrare jord. Havreodlingen
tilltog starkt under 1700-talet, särskilt i Värmland och Västergötland.
Därjämte odlades blandsäd samt något baljväxter och rovor, de senare främst
på svedjeland. Potatisodlingen däremot tar ej riktig fart förrän efter de
svåra missväxterna i början av 1770- och 1780-talen. Lin och humle odlades
till husbehov. Däremot odlades ej vallväxter på åkerjorden. Hö fick man
uteslutande från naturliga ängar. Tidens ekonomiska författare klaga över
ängens vanvård och ge åtskilliga råd angående dess bättre hävdande bl. a.
genom insående av hö- och väpplingfrö. Hag- och skogsmark tjänade till
sommarbete åt kreaturen likaså trädesjorden och de avmejade fälten. På
en tid, då konstgödsel ännu ej brukades, hade man endast stallgödseln
att tillgå för åkerjorden. Men denna kunde endast tillvaratagas under
vintern, då boskapen stod på stall, och därför blev den otillräcklig. Bristande
gödsling av åkern jämte den ensidiga odlingen av spannmålsväxter, vilkas
rötter hämta näring endast ur markens ytlager, förorsakade jämte
ofullständig bearbetning av jorden, att skörderesultatet blev ganska klent. I bästa
fall fick man 8:e kornet men i magrare trakter endast 3:e eller 4:e (i
vår tid får man upp till 25 :e). Missväxt eller klena skördar inträffade ofta,
beroende på de ofullkomliga jordbruksmetoderna. Man räknade i regel ett
par svaga skördar eller missväxter på årtiondet. I vanliga fall hemsöktes
icke alla delar av riket samtidigt av felslagen skörd. Men de bristfälliga
kommunikationerna försvårade i hög grad spannmålstransport från den ena

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 12 02:31:43 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/7/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free