Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jul och midsommar voro allmogens största fester, och bägge firades enligt traditioner,
som ej fingo ruckas på. — Midsommardansen härovan är utförd i akvarell av Carl Petter
Hilleström 1780.
särskilt önskningar om god avkastning av jorden. Det är åkerbrukarens
form för en vårfest.
Midsommaren var särskilt ungdomens högtid, men Gaslander omtalar,
att bonden lövade sina åkrar för god årsväxt och midsommarblomster
plockades till botemedel.
Vid de större gårdarna var det redan under 1700-talet vanligt, att man
ställde till fest för arbetsfolket vid slutet av det dryga skördearbetet.
Hilleström har skildrat ett sådant slåtteröl vid Svartsjö gods omkring 1780. Även
den enskilde bonden hade en fest för gårdens folk, då skördetiden var över,
och dessa fester förbundos ofta med egenartade folkseder och folktro,
avseende god äring ett kommande år.
Andra gillen och arbetsfester i allmogens gemensamma tillvaro i äldre
tid äro av mångahanda slag och ha ofta en lång tradition bakom sig. Det
skulle emellertid föra för långt att bär närmare gå in på dessa.
Enligt protokoll från en sockenstämma i Leksand 1780 beslöt
församlingen på förslag av prästen, att man skulle upphöra med de då brukliga
nattfrierierna bland den ogifta ungdomen. Dessa nattfrierier voro i äldre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
